USA:s president Donald Trump har stängts av från sociala medie-plattformen Twitter, och på sajter som Facebook, Tiktok, Snapchat och Youtube har han tagits bort på obestämd tid eller fått sina inlägg blockerade.

Bakgrunden är de demonstranter som i förra veckan tog sig in i kongressen efter att ha medverkat på ett stödevent för president Trump och hans anklagelser om valfusk.

”Vi anser att risken att låta presidenten fortsätta använda vår service under den här perioden helt enkelt är för stor”, menade Facebooks grundare Mark Zuckerberg när han skulle motivera blockeringen av Trump.

Twitter hävdade att det fanns ”risk för ytterligare uppmaningar till våld” och att man därför stängde av Trump från sajten.

Att flera globala teknikjättar nu tar beslut om att stänga av Trump samtidigt som han inom kort ersätts av Joe Biden är sannolikt ingen tillfällighet, menar flera bedömare. Nätföretagen har tjänat enorma summor på att Trump funnits där, och passar på att försöka framställa sig själva som ansvarstagande, menar de.

Det finns samtidigt många som hyllat beslutet att stänga av Trump och andra konservativa röster och det påpekas också att det handlar om privata företag som har rätt att fatta vilka beslut de vill. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar dock att ett bolag som i praktiken har monopol på sin verksamhet också har ett samhällsansvar.

– Någonstans där finns en gräns där samhället kan frånta dem möjligheten att ställa upp egna regler, säger han till SVT och tillägger att bolag som Twitter och Facebook ska betraktas som distributörer av yttranden. Ansvaret för vad som ska beivras ska ligga på samhället och dess rättinstanser – inte på it-jättar, anser Funcke.

– Risken är att internet begränsas på ett sådant sätt att man får någon form av total styrning av nätet från en enskild aktör, säger han till SVT.

Donald Trump och många andra tunga konservativa företrädare tog efter Twitters beslut sin tillflykt till alternativa plattformen Parler. Men Parlers app försvann snabbt från tillhandahållare som Amazon, Google och Apple. Motiveringen var bland annat att det innehåll som sprids via plattformen riskerar att bidra till våldsamheter.

Men Parlers vd John Matze har en annan förklaring.

”Det här var en koordinerad attack från techjättarna för att ta död på konkurrensen på marknaden. Vi blev för framgångsrika för snabbt”, skriver han på sitt eget Parler-konto.

Den ryske demokratiaktivisten Aleksej Navalnyj är en av många som höjer rösten mot nätjättarna som blockerar Trump och andra röster man uppfattar som obekväma. Det är frågan om ”oacceptabel censur”, skriver han på Twitter.

Det är visserligen sant att Trump sagt och gjort oansvariga saker och att it-bolagen har rätt att tysta vem de vill, men Navalnyj varnar för en utveckling som liknar den i stater med auktoritärt ledarskap.

”Vi har sett många exempel i Ryssland och Kina på hur privata företag blir statens bästa vän och möjliggörare när det kommer till censur”, skriver Navalnyj.

Också Tyskland förbundskansler Angela Merkel är negativ till att Twitter har blockerat Donald Trumps konto, enligt vad en talesperson uppger för nyhetsbyrån AFP. Eftersom yttrandefrihet är en grundläggande rättighet bör inte sociala medie-plattformar avgöra vilka som ska få höras, menar Merkel.