Kyrkligt utspel mot koranbränning väcker frågor

Polisen avslog ansökan från det danska höger­extrema partiet Stram kurs om att bränna koranen på flera platser i Stockholms­området under den gångna helgen.

Karin Wiborn vid SKR tycker att det var rätt beslut, men inte främst på grund av risken för våldsamheter, utan för att det är fel att bränna en helig skrift.

– Det är en absurd handling. Varför skulle polisen godkänna en så absurd handling? säger hon.

”Vi vill utrycka vårt starka fördömande av medvetna kränkningar av människors tro. Sådana handlingar innebär ett allvarligt hot mot människors rätt till tro och religionsutövning”, skriver 13 kyrkoledare i SKR, som har 26 medlemskyrkor, i sitt uttalande på söndagen.

”Aktioner som dessa ökar polariseringen mellan människor, vilket motverkar arbetet för integration och samförstånd i en tid när vårt land behöver samlas kring allas värdighet och rättigheter”, fortsätter kyrkoledarna, som avslutar med att uttrycka sin ”starka medkänsla” med troende muslimer.

Varför nämner ni inget om yttrandefrihetens roll i det här sammanhanget?

– Det kommer sig av att vi gjorde det här uttalandet väldigt snabbt, eftersom vi ändå möttes till ett rådsmöte. Så det är ett väldigt kort men inte desto mindre gediget uttalande från oss, säger Karin Wiborn.

Men i grunden, säger hon, har kyrkoledarna samma syn som den som uttrycks i ett uttalande från Sveriges interreligiösa råd i fredags. Där betecknar man koranbränningen som ”en antimuslimsk provokation”.

”Yttrandefriheten, denna omistliga del av demokratin, är inte koranbrännarnas egentliga ärende”, skriver rådet.

Så detta handlar inte om yttrandefrihet?

– Det är intressant med yttrandefrihet kontra religionsfrihet. Men yttrandefriheten ska inte kränka andra människor, så på något sätt måste den respekten stå över yttrandefriheten, säger Karin Wiborn.

– Man kan vara skarp mot varandra, och säga att man inte tror på Bibeln eller Koranen. Men man ska inte förlöjliga eller få människor att känna sig kränkta. Jag kan lätt sätta mig in i hur jag skulle känna om en bibel brändes. Det skulle upplevas som ett sår i mig. Och det är en handling som sträcker sig bortom det som jag tycker hör till yttrandefriheten.

Behövs det en strängare reglering för att öka respekten för religion?

– Det är svårt att säga. Men det jag tänker skulle behövas framför allt är politisk medvetenhet om att religion hör till det som skapar ett samhälle. Om man skulle satsa pengar och energi på något så är det på interreligiösa möten, för att skapa ett samhälle där vi kan existera vid varandras sida, säger Karin Wiborn.

– Varför gör det ont när en koran bränns, vad betyder Koranen och Bibeln för troende människor, hur kan en bok vara helig för vissa? Ett sådant samtal skulle behövas.

Det finns dock de som anser att det inte bör vara tillåtet att kränka andras religiösa tro. Hussein Farah Warsame, imam i moskén i Rinkeby, sade i helgen till Dagens Nyheter att hans och ytterligare 14 muslimska församlingar i Stockholm vill ändra lagen.

– Vi vill inte att det ska vara lagligt i Sverige att bränna heliga skrifter som Koranen, Bibeln och de judiska skrifterna och att det samtidigt ska bli förbjudet att håna de olika religionerna, sade Hussein Farah Warsame till DN.