Kampanj för Israel­bojkott upprör – Stockholms­biograf backar

Bakom kampanjen står den kontroversiella, propalestinska BDS-rörelsens svenska gren. BDS innebär bojkott, desinvestering och sanktioner och syftar till att få så många i samhället som möjligt att sluta interagera med Israel.

Tanken är att olika verksamheter ska bli ”apartheidfria zoner” genom att lova att inte samverka med israeliska aktörer. Man ska sedan sätta upp ett klister­märke i sitt fönster och ”förklara” sin plats som en ”apartheidfri zon” på sociala medier. 

Enligt BDS Sverige har minst 100 företag, alltifrån restauranger och kaféer till frisör­salonger och student­föreningar, anslutit sig. En av dessa var biografen Zita i Stockholm som uppbär bidrag från skattepengar.

Komikern och debattören Aron Flam reagerade starkt och spelade in en video där han klistrade fast budskapet ”Judenrein” (judefritt) på Zitas skylt­fönster. Detta är en hänvisning till Nazi­tyskland där verksamheter vägrade betjäna judar och han anser att det finns likheter med den retorik som nu används mot Israel. 

– De tillämpar alltså apartheid för att på något sätt motverka apartheid, säger Flam i videon. 

Han betonar att yttrande­friheten är viktig, men under­stryker det särskilda ansvar som följer en verksamhet som bekostas av skattemedel. 

På måndagen meddelade Zita att man väljer att backa från Israel­bojkotten. Björn Jordell, ordförande, uppgav enligt TT att det fanns hot om att spränga biografen. 

Men enligt Bulletin har det inte kommit in några anmälningar om bombhot mot Zita till polisen. 

– Det där med bombhotet, det är hårdraget, säger Jordell senare till tidningen. 

– Jag bara hänvisade till uttalanden på nätet, i våra plattformar, kommentarer, så talar de om att Zitas murar ska falla och sådana saker.

Jordell säger till Bulletin att han upplever sig felciterad angående bomb­hotet, men TT uppger för tidningen att man citerat honom rätt. TT skriver i en ny artikel under onsdagen att det i motsats till vad Zita hävdat inte gjorts några polis­anmälningar.

– Jag trodde att ledningen hade polis­anmält, men jag hade fel, säger Jordell som dock fram­håller att man ska göra en anmälan av de hot som inkommit.