Om en asylsökande konvertit ska bli trodd av Migrationsverket eller inte, beror delvis på vilken handläggare personen får, menar de två. Men det som har ännu större betydelse är om den asylsökande kan sätta ord på sin nya tro.
– Migrationsverket hävdar att en persons berättelse om sin tro ska vara en del av bedömningen och ingå i en helhet. Men så gör man inte i praktiken, säger Rebecca Ahlstrand.
– I stället avfärdar man annan bevisning, som till exempel de intyg som finns med, om personen inte har gjort sin konversion helt sannolik genom sin muntliga berättelse.
Hon och Ruth Nordström menar att det inte finns stöd i svensk rättspraxis för att den muntliga berättelsen ska vara helt avgörande.
– Det är inte alla som kan uttrycka sig nyanserat om sin tro, resonera om den och om alla upplevelser som lett fram till den. Men kan man inte det, är man nästan dömd på förhand, säger Rebecca Ahlstrand.
Hon berättar om hur en asylsökande som varit kristen i sex år, och har en ledande position i sin församling, nyligen fick avslag av Migrationsverket, då han inte uttryckt sig tillräckligt övertygande om sin nya tro. Då hade ändå Europadomstolen stoppat hans utvisning tidigare.
Även rena kunskapsfrågor väger tungt i besluten, menar de två juristerna, trots att Migrationsverket säger sig vilja komma ifrån dem.
Ruth Nordström berättar om hur en konvertit nyligen ”blev knäckt” av ett så kallat husförhör.
– I sin muntliga förhandling redogör han för sin starka frälsningsupplevelse, talar om djupa existentiella frågor och om den gemenskap med andra troende som ledde fram till att han blev kristen, säger hon.
– Men så vill Migrationsverket veta om han kan räkna upp tio Guds bud, om han kan redogöra för kyrkoårets högtider och skillnaden mellan olika grenar inom den katolska och protestantiska kyrkan.
När mannen, som hotats av sina landsmän efter konverteringen, inte lyckas svara, bryter han ihop och börjar gråta.
– Han säger: ”Ge mig en kniv så ska jag skära upp mitt hjärta och visa att det är här som Jesus bor”, säger Ruth Nordström.
– I domen som sedan kom, slår man fast att mannen kommit med ”vaga, detaljfattiga uppgifter” och inte kunnat redogöra för centrala begrepp, ”som kyrkoåret och Guds bud”.
Varken hon eller Rebecca Ahlstrand känner igen den bild som förmedlats från Migrationsverket till Sveriges kristna råd, av att det finns församlingsledare som skriver oproportionerligt många intyg.
– Vi har handlagt många ärenden och känner inte alls igen det. I våra ärenden handlar det om pastorer som känner och har följt konvertiterna, på alfakurser, dopsamtal och annat, säger Ruth Nordström.
– Vi tar heller inte bara in intyg från pastorer och präster utan från församlingsmedlemmar och andra som sett personen i vardagen, säger Rebecca Ahlstrand.
De två juristerna konstaterar att Migrationsverket valt att prioritera en rättssäker handläggning av ärenden där sexuell läggning spelar en avgörande roll, samtidigt som handläggarna saknar detta slags stöd för de långt fler konvertitärendena.
– När det gäller hbtq-ärenden finns experter, referensgrupper och särskilda utbildningar, vilket är jättebra. Samma sak skulle behövas för ärenden där religion är ett asylskäl, säger Ruth Nordström.