Brå-rapporten bygger på statistik över personer som varit misstänkta för brott 2015–2018.
Av svenskfödda med svenskfödda föräldrar har 3 procent misstänkts för brott under de fyra åren.
Av svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda har 10 procent misstänkts för brott.
Bland utrikesfödda var andelen 8 procent.
Det innebär att utrikesfödda varit 2,5 gånger oftare misstänkta för brott än inrikesfödda med båda föräldrarna födda i Sverige.
Personer födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar har 3 gånger oftare varit misstänkta för brott än inrikesfödda med båda föräldrarna födda här.
Brå påpekar att även om överrisken för inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar är ”relativt hög” rör det sig om en liten grupp i befolkningen.
– Det är svårt att säga vad överrepresentationen beror på. Att kunna ge förklaringar har inte varit huvudsyftet med den här rapporten, säger David Shannon, enhetschef på Brå till DN.
Rapporten visar också, enligt DN, att det finns påfallande stora skillnader bland personer med invandrarbakgrund beroende på födelseregion.
Högst är överrisken att bli brottsmisstänkt bland personer från Centralasien och olika regioner i Afrika.
DN skriver att mer än var femte person, vars föräldrar är födda i Afrika och Nordafrika (men inte Östafrika), förekom som misstänkta för brott 2015–2018.
Det finns också stora skillnader avseende brottskategorier.
Personer med utrikesfödda föräldrar förekommer fem gånger så ofta som misstänkta för mord och dråp, jämfört med personer med inrikesfödda föräldrar. Överrisken för rån är nästan lika hög.
Vad gäller våldtäkt är det i stället kategorin utrikesfödda som är överrepresenterad. Det är nästan tre gånger så vanligt att dessa misstänks för våldtäkt, som svenskfödda med svenskfödda föräldrar.
Senast man gjorde en rapport som kartlägger brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet är från 2005. Sedan dess har mycket hänt och röster har höjts för en ny liknande undersökning.
