Gnosjö kommun bäst i Sverige på integration

Gnosjö kommun bäst i Sverige på integrationTydliga krav, jobbmöjligheter och ett välkomnande klimat viktiga förklaringarEtt starkt näringsliv, tydliga krav på arbetskraften och en kristen människosyn är förklaringar till att Gnosjö utsetts till årets bästa kommun på integration.
Det menar Lars-Åke Magnusson (kd), kommunalråd i kommunen där fler utrikes- än svenskfödda har arbete.

Att ställa krav på invandrare kan ibland uppfattas som främlingsfientligt. Men knappast i Gnosjö. Här ställer man krav, men erbjuder också möjligheter att leva upp till kraven – och att lyckas. Här kan den utblottade båtflyktingen susa förbi i en bra bil eller dyka upp som husägare i något välordnat svenskt villakvarter (efter åratal av idogt arbete förstås).
Och arbete finns det gott om; arbetslösheten är runt en procent och sysselsättningen är numera faktiskt högre bland utlandsfödda än bland infödda svenskar.

En viktig kugge är vuxengymnasiet som specialtrimmat sin invandrarutbildning för att möta industrins behov av kompetent arbetskraft. Ett kvitto på att konceptet fungerar, fick man när kommunen nyligen utsågs till årets bästa på integration av tidningen Fokus.
Överallt, på caféet, trottoaren, i skolan och på företagen möter man dem; de många invånarna med annan hudfärg än den gammalsvenskt bleka. Mellan 28 och 29 procent av invånarna här i Gnosjö kommun har invandrarbakgrund.
De första invandrarkullarna kom hit redan på 1950-talet. Då var det finländare. Därefter har greker, jugoslaver, vietnameser och andra kommit i våg efter våg. Ofta har de smält in i samhället med en förvånande lätthet.
– Störst integration ser vi nog i våra idrottsföreningar. Men även i kyrkorna finns många med utländsk bakgrund, säger Lars-Åke Magnusson.

Den kristna värdegrunden här i kyrkotäta Gnosjö har bidragit till en värme och tolerans som underlättat den framgångsrika integreringen av invandrare i Gnosjö, menar kommunalrådet. Som exempel pekar han på den stora invandringen av vietnamesisk arbetskraft i mitten av 1980-talet.
– De kristna kyrkorna gick då in och erbjöd fadderfamiljer åt de nyanlända flyktingfamiljerna. De fick på så vis lära känna svenskar som även hjälpte dem i mötet med det svenska samhället. Detta har även smittat av sig ute i företagen. Många företagare är ju själva med i kyrkorna, påpekar kommunalrådet.
Han menar att de nya svenskarna är en självklar och bidragande del i det som kallas Gnosjöandan. Däremot startar nysvenskarna inte själva företag i lika stor omfattning som infödda Gnosjöbor. Men visst finns det flera exempel, inte minst i restaurang- och servicebranschen.
Trots att en så stor del av befolkningen har invandrarbakgrund är etniska spänningar och rasism inte något stort problem, enligt Lars-Åke Magnusson.
– Man är så van vid att det finns invandrare och den öppna attityden har gjort att det inte blivit några stora och utdragna konflikter. Skolorna gör ju också ett väldigt fint arbete med att skapa förståelse mellan svenska barn och invandrarbarn. Sen finns det en annan mycket viktig orsak till att integrationen fungerar, betonar han eftertryckligt: den höga sysselsättningen.

Jonas Adolfsson
jonas.adolfsson@varldenidag.se