Socialdemokraterna och Miljöpartiet har enats om en lagrådsremiss. Den ska leda till en ny utlänningslag som träder i kraft i juli. Den ska ersätta den tillfälliga utlänningslag som infördes 2016 och som löper ut i sommar.
Grundläggande blir den nya lagen, om den antas som förväntat, betydligt mer restriktiv än den tidigare ordinarie lagen.
Många av lagändringarna bygger på Migrationskommitténs förslag från i somras, med vissa kompletteringar från S och MP. Bland annat ska uppehållstillstånd kunna beviljas för barn på grund av särskilt ömmande omständigheter och för vissa vuxna som har särskild anknytning till Sverige.
Enligt regeringen ska ensamkommande som fått stanna på grund av gymnasiestudier omfattas av skyddsgrunden. Även de med laga kraftvunna utvisningsbeslut ska kunna få en prövning.
M, KD, L och SD är kritiska.
– Det blir alltså de facto en amnesti för gymnasieungdomarna, säger M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.
Migrationsminister Morgan Johansson (S) säger att dock att det inte handlar om någon amnesti.
– Och det förstår alla som vet hur förslaget är utformat, säger han.
Den största förändringen i förslaget till ny migrationslag är att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregeln, till skillnad mot hur det var före flyktingkrisen 2015.
Regeringen förslår även att kunskaper i svenska ska vara ett krav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.
Det anser dock inte Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén, som nyligen fick ta emot stark kritik för att hon tog ställning i en så pass politiserad fråga.
– Jag är själv invandrare och vet hur viktigt det är att lära sig språket. Samtidigt går det inte att bortse från att det finns olika förutsättningar, sade Antje Jackelén till SVT Nyheter nyligen.
Även Sveriges kristna råd, där ärkebiskopen ingår, kritiserar förslaget.
Maria Malmer Stenergard (M) är däremot positiv till det språk- och samhällskunskapskrav som föreslås.
– Ska vi ha en möjlighet för människor att integreras här är språket A och O, säger hon.
Förslaget om att införa ett språkkrav för medborgarskap är en av punkterna i januariavtalet mellan S, MP, C och L. I bland annat Danmark, Tyskland och Nederländerna ställs redan liknande krav för medborgarskap, rapporterar SVT Nyheter.