”Vi fördömer kraftfullt attacken mot ICHR, vars kontor i Gaza träffades av en israelisk missil tidigare i morse. Attacker som riktar sig mot civila byggnader är ett brott mot internationell rätt”, skrev Amnesty International i tisdags förra veckan.

Tre timmar senare kom en tweet om att ”motsägelsefull information cirkulerar” kring attacken, och i torsdags – efter två dagar – kom rättelsen:

”Det finns indikationer på att det var en palestinsk raket som träffade ICHR:s kontor i Gaza den 12 november 2019.”

Världen idag har samtalat med Amnesty Internationals kommunikationsansvariga, Kharunya Paramaguru i London, som valt att inte kommentera.

Nyhetsbyrån TT rapporterade i fredags att Israel ”bröt det mindre än ett dygn gamla eldupphör som gällt i Gaza”, trots att Reuters rapporterade att det var palestinska raketer som brutit vapenvilan.

Vid två tillfällen korrigerade TT sin text, för att få med att det var den väpnade islamistgruppen Islamiska jihad som – efter att vapenvilan trätt i kraft – hade avfyrat sju missiler innan Israel gensvarade.

”I en tidigare version fanns motstridiga uppgifter om hur eldupphöret bröts”, skrev TT i en fotnot efter tredje versionen.

Filip Nordman, vakthavande på nyhetsbyrån TT, menar att AFP inledningsvis var tvetydiga om hur vapenvilan bröts.

– Jag ser inte att de har gjort någon rättelse av det faktiskt, säger han och tillägger:

– Det kan bli fel ibland och då är det bra att det kan rättas.

Lars Adaktusson, SVT-korrespondent i Mellanöstern 2005–2006, menar att den svenska journalistkåren och nyhetskonsumenter har blivit vana vid att rapporteringen bara sker från en sida.

Han ger exempel från bevakningen av kriget mellan Hizbollah och Israel vid gränsen till Libanon 2006.

– Det var uppenbart att Hizbollah hade startat kriget, vilket ledde till en israelisk militär vedergällningsaktion mot södra Libanon. När jag då rapporterade att de här striderna startade med att Hizbollah kidnappade och dödade ett antal israeliska soldater, fick jag påbackning hemifrån.

– Jag fick inte säga att Hizbollah hade startat kriget, säger han, och refererar till Gazakriget 2014, där en reporter i Sveriges Radio rapporterade att Israel bröt vapenvilan genom att gensvara på att Hamas öppnat eld mot Israel.

Befälhavaren Baha Abu al-Ata, som tillsammans med sin fru dödades i en riktad attack mot parets bostad i tisdags, var ytterst ansvarig för raketattacker mot Israel i maj, augusti och början av november i år.

Efter Abu al-Atas död gensvarade Islamiska jihad med att på några få dygn avfyra 450 missiler mot civila mål i Israel, vilket fick miljontals israeler att tillbringa stora delar av sin tid i skyddsrum.

Israel riktade samtidigt attacker mot raketramper, träningsläger och underjordiska vapenfabriker och militärförråd, vilket resulterade i 34 dödsoffer på Gaza – flertalet av dem identifierades av Islamiska jihad som egna soldater – innan en vapenvila kunde slutas torsdag morgon.

Under fredagen avfyrades – trots överenskommelsen om eldupphör – sju missiler från Gaza. På kvällen gensvarade Israel med en flygraid.

En av de dödade under förra veckans strider var Rasmi Abu Malhous, enligt Israel en befälhavare i Islamiska jihad. Sjukhus på Gaza uppgav att även Malhous två fruar och fem barn dödades.

Israels armé har med anledning av uppgifterna tillsatt en utredning för att utreda eventuell oförutsedd skada på civila.