Den 18 april berättade Svenska Dagbladet om en artikel i Världen idag som handlar om att KD-ledamöterna Mikael Oscarsson och Hans Eklind uppgett att de skulle rösta nej i en eventuell riksdagsomröstning om att skriva in abortlagstiftning i grundlagen.
Detta har kritiserats av bland andra jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L).
Brandberg och övriga politker som ger uttryck för iver att skriva in abort i grundlagen får dock mothugg även från vänster. S-profilen Joel Stade backar upp de båda nej-sägande KD-ledamöterna gällande att grundlagen ska handla om landets styrning och inte enskilda politiska sakfrågor.
”Vad ska vi peta in nästa gång? Las-reglerna?”, skriver Stade i en tweet.
En annan person som ifrågasätter att skriva in abort i grundlagen är den liberale debattören Alex Voronov.
”Vad har rätten till abort i grundlagen att göra?”, frågar han sig på Twitter.
Nu har Svenska Dagbladet berättat att beslutet om utredningsdirektiven avseende ändringar i grundlagen dröjer. Tidningen hänvisar till källor i regeringskansliet och menar att det har satts olika tidpunkter för beslutet sedan i februari, men att det ständigt skjutits fram.
Att tidpunkten för dylika beslut kan flyttas är inte helt ovanligt, uppger SvD, men påpekar att frågan fortsatt är känslig för Kristdemokraterna. Särskilt efter Världen idags artiklar om att två KD-ledamöter uppger att de inte är beredda att rösta för att abort förs in i grundlagen, och ytterligare några uttryckt sig tvekande eller avvaktande.
Enligt SvD börjar det blir bråttom att få fram direktiv om ändringarna ska kunna vara på plats 2027 i stället för 2031. Detta då grundlagsändirngar kräver två omröstningar i riksdagen med ett riksdagsval mellan. Dessutom måste grundlagsförslag bordläggas i kammaren senast nio månader före nästa val, skriver tindingen.
Samtidigt har experter varnat för konsekvenserna av att föra in abort i grundlagen. Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap, menar att demokratin kan utsättas för betydande påfrestningar om stora grupper upplever att deras åsikter, om exemplvis abortlagstiftning, inte ryms inom demokratin.
”Många människor anser att rätten att göra abort är avgörande för kvinnors möjligheter att leva fria och självständiga liv. Men många andra har en helt annan syn på abortfrågan, och den sortens politiska motsättningar måste kunna hanteras inom demokratins ramar”, skrev Lindvall i Svenska Dagbladet i oktober.
Statsvetaren Marja Lemne sade i en intervju med Aftonbladet i fjol att hon har svårt att se varför förespråkare för liberal abortlagstiftning är så angelägna om att ändra grundlagen. Hon betonade även att det är ganska få saker som regleras i de fyra grundlagarna samt sin uppfattning om att det är svårt att detaljreglera svensk lagstiftning.
– Jag har lite svårt att förstå varför det här skulle kräva en grundlagsändring nu. Det var ju längesen det var strider om abortlagsändringar, sade Lemne till tidningen.
Henrik Friberg-Fernros, universitetslektor vid Göteborgs universitets statsvetenskapliga instituion, pekar på USA:s högsta domstols beslut om att upphäva Roe mot Wade som själva startskottet till den pågående debatten.
– Efter domslutet i juni 2022 är det nu upp till delstaterna att bestämma vilken abortlagstiftning de vill ha ... Den amerikanska utvecklingen anförs ofta som ett skäl till varför abort bör skyddas av den svenska grundlagen, säger Friberg-Fernros i ett mejl till Världen idag.
Roland Poirier Martinsson, författare och doktor i teoretisk filosofi, instämmer i Friberg-Fernros analys att utvecklingen i USA ligger bakom svenska politikers iver att skriva in abortlagen i grundlagen.
”Att Årjängs aborträtt skulle skilja sig från Strömstads är så klart oss helt främmande, ändå låtsas våra politiker att beslutet i USA motiverar en svensk grundlagsändring. Därmed är man på väg att skapa ett farligt prejudikat”, skriver Poirier Martinsson i en kulturkrönika i Göteborgs-Posten.
Världen idag har sökt fler framstående statsvetare för att höra hur de ser på att skriva in abort i grundlagen, men de har avböjt att kommentera.
Världen idag har vid flera tillfällen sökt SD-ledamöterna Julia Kronlid och Alexander Christiansson, men ingen av dem har återkommit med svar.
Vissa ledamöter som Världen idag har varit i kontakt med är inte redo att ge ett klart svar.
– Överenskommelsen enligt Tidöavtalet är att utreda frågan, men någon utredning är ännu inte tillsatt. Frågan om hur jag skulle rösta är alltså hypotetisk, uppger Gudrun Brunegård (KD) i ett mejl till Världen idag.
– Enligt Tidöavtalet ska frågan om att eventuellt skriva in abortlagstiftningen i grundlagen utredas. Personligen anser jag inte att det är nödvändigt, det finns en abortlagstiftning som samtliga riksdagspartier är eniga om. Om det ändå skulle bli en utredning så måste jag först se förslaget som ligger på bordet, säger Magnus Oscarsson (KD) till Världen idag.