Expert: EU:s stödpaket handlar om att rädda euron

Sverige ska inte lägga sig i eller ta ansvar ”för ett program som syftar till att rädda en valutaunion som vi valt att inte vara medlem av. Det är inte heller acceptabelt att kommissionen försöker utnyttja en kris för att en länge närd dröm om ökade egna resurser ska gå i uppfyllelse.”

Så skrev Lars Anell, tidigare FN- och EU-ambassadör, på debattplats i Svenska Dagbladet förra sommaren. 

Liknande tongångar uttryckte han i en artikel i Expressen tillsammans med Leif Pagrotsky, tidigare närings- och handelsminister för Socialdemokraterna.

Det är viktigt att Europas ekonomi kommer på fötter, men paketet som nu ska bli verklighet är inget återhämtningsprogram utan en rundgång som riskerar att försena återhämtningen, menar Lars Anell. 

Det så kallade stödpaketet röstades igenom i riksdagen förra veckan då M och KD valde att lägga ner sina röster och bara SD och V röstade emot.

Lars Anell säger till Världen idag att beslutet är märkligt.

– Det skapas nu ett system där alla länder ska betala in pengar till kommissionen och alla ska få tillbaka men de rika får tillbaka mindre. Det blir en stor byråkratisk process där inga pengar kommit ut än. Men de rika länderna lånar minst lika billigt som kommissionen, så varför ska kommissionen alls blandas in?

Anells eget svar på den frågan är att kommissionen vill att pengarna ska passera dem och att man håller på att bygga upp en slags federal beskattningsrätt.

Kritiker har talat om att det här är ett led i ökad överstatlighet inom EU. Har de rätt?

– Vi har sett en starkt ökad överstatlighet i Europa som egentligen började under finanskrisen. Eurozonen bygger på väldigt strikta regler som nästan kan liknas vid ett federaliserat system.

Ett av de skäl Lars Anell anger till att EU-paketet i själva verket handlar om att rädda euron är att den totala nettoeffekten av stödet enligt honom är mycket låg.

– Det handlar om en bråkdel av vad som görs av länderna på egen hand.

Han påpekar dessutom att paketets omgivande byråkratiska struktur riskerar att försena stödet som ska hjälpa Europa till ekonomisk återhämtning efter pandemin.

– Ändå har man nu satt Sverige i skuld för 150 miljarder för det här. Det är ironiskt att man pratar om ”Next generation EU” eftersom det är nästa generation som ska betala för det här.

Lars Anell ifrågasätter också påståenden om att stödpaketet är en engångsföreteelse.

– Vad händer vid nästa kris då?