I dagsläget behöver omkring 90 personer intensivvård i Stockholms län för covid, enligt Region Stockholm. I våras handlade det som mest 230 patienter med covid-19 i intensivvård.

– Det är inte lokaler och sängar som det är ont om. Det är utbildad vårdpersonal som kan bemanna intensivvårdsplatserna. Dag och natt, vardag som helg, kommenterar Björn Eriksson för Världen idag.

Han anser dock inte att det överlag finns för få intensivvårdsplatser.

Ändå har man inifrån vården länge larmat om att det finns för få intensivvårdsplatser, i synnerhet i Stockholm. Redan 2004 skrev tidningen Sjukhusläkaren att det i huvudstaden bara fanns 4,3 platser per 100 000 invånare, jämfört med 7,2 som då var genomsnittet i landet.

En hake var bristen på intensivvårdssjuksköterskor, vilket gjorde att intensiv­vårds­avdelningarna inte kunde bemanna alla platser som det fanns teknisk utrustning till.

Det har inte blivit bättre.

– Det hände något 2014, då vi började tappa vårdpersonal från sjukvården. Vi måste nu få till ett ökat intresse att utbilda sig till intensiv­vårds­sjuksköterska, sade Johnny Hillgren, ordförande för Svenska intensiv­vårdsregistret, till Sjukhusläkaren i september 2019.

I landet som helhet ser det ut på liknande sätt. I normala fall finns drygt 500 intensivvårdsplatser, vilka under våren tillfälligt utökades till cirka 1 100.

I dag ligger Sveriges totala intensivvårdskapacitet på 680 platser, enligt SVT Nyheter, och enligt en ny plan ska alla regioner utöka antalet IVA-platser, och vara beredda att hjälpa andra som har det svårare.

Att intensivvårdplatserna i Sverige minskat ända sedan 1990-talet är ett faktum. Då, före de stora nedskärningarna i finanskrisens spår, fanns enligt olika beräkningar uppemot 2 000 disponibla intensivvårdsplatser.

De efterföljande neddragningarna på sjuksköterske- och läkarutbildningen ledde till en årlig brist på 700–1 000 läkare, vilket slog hårt mot hela vårdapparaten.

”Vårdplatsbeläggningen och den stress som överbeläggningar medför för personalen har varit ett genomgående tema sedan 1990-talet,” konstaterar Socialstyrelsen i en rapport från 2018, ”Kapaciteten i sjukvården”.

Antalet intensivvårdsplatser i snitt i Sverige har fortsatt att minska sedan 2004. Enligt Svenska intensivvårdsregistret var förra årets högsta snittnoteringen av antalet disponibla intensivvårdsplatser per 100 000 invånare fem.

Samma år hade två jämförbara länder, Storbritannien och Australien, 8 respektive 8,9 intensivvårdsplatser per 100 000 invånare, enligt Sjukhusläkaren.

Lösningen, enligt Johnny Hillgren vid Svenska intensivvårdsregistret, är att locka fler att bli intensivvårdssjuksköterskor, och att satsa på så kallad intermediärvård.

– Det är inte alla patienter som vårdas på IVA som är beroende av den högsta tekniska kompetensen i form av dialys eller respirator, säger han.