Döttrarna mötte vardagstro i familj och enkel församling

– Våra döttrar har fått se hur tron tar sig uttryck i husförsamlingen och i vår vardag, konstaterar Erika Lagerström, som leder en enkel församling i Halmstad.

I rapporten #härförattstanna, som Världen idag nyligen berättade om, framstod det att mer än hälften av ”församlingens barn” hade lämnat tron vid 23 års ålder. En av slutsatserna var att familjen och nära relationer över generationsgränserna är viktiga för att barnen ska bli kvar i tron.

– Jag tror att det är en helt riktig slutsats, framför allt vikten av att jag som förälder finns där under uppväxten. Det har alltid varit viktigt för oss att tron finns med i vardagen på ett naturligt sätt, så att de får se tron i praktiken, säger mamman Erika Lagerström.

Undersökningen visade också att de ungas övergång mellan olika grupper inom församlingsverksamheten ses som en stor utmaning.

I familjen Lagerströms fall har ingen övergång behövts eftersom Erika och hennes man planterade en enkel husförsamling, som dessutom har samlats i just deras hem. 

– Vi har ingen barnverksamhet, ingen tonårsverksamhet och de [döttrarna] går inte till de andra kyrkornas tonårsverksamhet. När vi möts med vår husförsamling så börjar vi alltid med att äta kvällsmat tillsammans och då har barnen alltid varit med kring bordet, beskriver Erika Lagerström. 

Före måltiden ber de tillsammans och när de äter brukar alla få dela något positivt som har hänt under veckan. När de var små fick barnen för det mesta leka under resten av samlingen, men ibland hittade församlingen på saker på barnens nivå. När döttrarna sedan blev äldre valde de att vara med även under resten av mötet.

De vuxna i husförsamlingen har de därmed lärt känna väl genom åren. 

– Det är människor som de har träffat varje vecka. De har sett hur de mår och hur de har levt. Man kommer varann väldigt nära i en husförsamling, konstaterar Erika Lagerström. 

I år uttryckte båda döttrarna önskan att bli döpta, och i slutet av september fick Erika döpa dem i havet. 

– Det var en fantastisk dag att få döpa sina egna två tjejer. Det var så stort, säger hon. 

När döttrarna själva får frågan vad de tror har varit avgörande för att de har stannat i tron, pekar 15-åriga Hanna på familjen.

– I grund och botten har jag fått det från mina föräldrar, men sedan har jag varit med om egna upplevelser där Gud har hjälpt mig, säger hon.

17-åriga Junia lyfter å sin sida fram husförsamlingskontexten och den personliga bönen.

– Att kunna läsa Bibeln tillsammans och ställa frågor har varit viktigt för mig för att kunna förstå och ta del av Guds ord. Bönen har också varit viktig och jag har upplevt att det har varit något som lyft mig i de svåra stunderna, konstaterar hon.