Brottsprovokationer blir fall för Europadomstolen

Brottsprovokationer blir fall för EuropadomstolenAntikorruptionsåklagare: Det handlar kanske om ett dussintal fallHar polisens brottsliga informatörsverksamhet beskyddare högt upp i den svenska statsförvaltningen? Och har de poliser som ägnat sig åt denna illegala verksamhet, haft stöd från Sveriges högsta politiska ledning?
Eftersom svenskt rättsväsende tvekar att ta itu med dessa brott, kommer de nu att hamna i Europadomstolen.

Flera försvarare i det svenska rättsväsendet har nu insett att deras klienter inte har fått en rättvis rättegång.
De kommer därför att vända sig till Europadomstolen, eftersom de insett att åklagare och polis har undanhållit information i rätten – för att skydda sina informatörer och infiltratörer.
För att Europadomstolen ska ta upp ett ärende, måste det först ha passerat genom hela det svenska rättsväsendet.
Försvararna försöker därför få Högsta domstolen att ta upp ärendet för att – om det inte blir någon resning – därefter gå vidare till Europadomstolen.
Några fall ligger redan i Högsta domstolen och statsåklagare Nils-Erik Schultz vid Riksenheten mot korruption berättar att fler nu är på väg.
– Det handlar kanske om ett dussintal fall, säger han till Världen idag.

Det är alltså inte själva informatörsverksamheten som kommer upp till prövning, utan det faktum att personer har dömts för brott, där rättegången inte har belyst att det samtidigt förekommit en brottsprovokation eller infiltration.
Om någon har provocerats till brott av polisen, ska det enligt lag påverka rättens bedömning av själva gärningen.
– Det Europadomstolen kan pröva är om en person har fått en rättvis rättegång, säger Nils-Erik Schultz, som påpekar att en rättvis rättegång innebär att försvararen har samma underlag som åklagaren. Åklagaren får inte sitta inne och dölja någonting som har framkommit under förundersökningen.
– Inte heller polisen får sitta inne med sådan information. Har det funnits informatörer eller infiltratörer som har varit inblandade i provokationsärenden, ska detta redovisas i rätten. Nu visar det sig att detta inte har skett i ett stort antal fall, säger statsåklagaren vid korruptionsenheten.
Ett ärende ligger redan i Högsta domstolen (HD), som i sin tur har bett riksåklagaren att yttra sig. Försvararen har två gånger själv försökt att få riksåklagaren att ta upp ärendet igen, utan att lyckas, och vände sig då direkt till HD.

Statsåklagare Nils-Erik Schultz har den senaste tiden gått ut flera gånger i medierna och varnat för att informatörsverksamheten har gått över styr.
– Åtskilliga poliser har därefter kontaktat mig, många av dem som tillhör de gamla hederliga utredarna, som uttrycker en oro. De som gått över gränserna är ju en ganska liten klick inom länskriminalen i Stockholm, fortsätter Nils-Erik Schultz.
– De uppvisade ett bra resultat, med många beslag av vapen och narkotika, samt redovisade många gripna. Att vapnen sedan i själva verket kom från polisens informatörer, det syns ju inte i beslagsstatistiken, påpekar han.
Statsåklagaren beskriver sedan hur denna positiva statistik har redovisats för justitieutskottet, och för justitiedepartementet.
– Statistiken visar på ett bra resultat. Ingen har därför ifrågasatt dem, informatörsgruppen har bara fått uppmuntran fram tills nu. Det har dessutom varit förhållandevis billigt med informatörsverksamheten, man slipper kostsam spaning och övervakning genom att i stället mot betalning använda sig av dessa kriminella informatörer.

När det gäller alla beslagtagna vapen som redovisats i statistiken, menar Schultz att ingen kollade om det var ett vapen som tillhörde polisen – vilket kunde vara fallet.
– Sedan fick informatören tio eller tjugo tusen för varje vapen som man lade beslag på.
– De kunde leva ganska gott på det där. Jag har faktiskt varit i kontakt med Skatteverket och undrat om inte dessa ersättningar är skattepliktiga.

Så det handlar om skattebrott också?
– Det skulle i alla fall kunna vara det.

Vad beror det på att det är så svårt att få de poliser och polischefer som varit involverade i informatörsverksamheten fällda?
– Det är så mycket kring det här som är konstigt, avslutar Nils-Erik Schultz, statsåklagare vid antikorruptionsenheten.

Ruben Agnarsson
ruben.agnarsson@varldenidag.se