Psykisk ohälsa inte bara ett problem hos unga

Att känna nedstämdhet, ångest och oro tycks bli allt vanligare i alla åldersgrupper i Sverige. År 2006 uppgav knappt sju procent av kvinnorna och cirka fyra procent av männen i åldern 16–84 år att de hade svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. År 2022 hade siffran ökat till knappt elva procent av kvinnorna och cirka fem procent av männen, uppger Folkhälsomyndigheten.

Tittar man på förekomsten av depression är skillnaden ännu större: År 2013 hade knappt 11 procent av svenskarna depression eller depressionssymptom, uppger OECD. År 2020 var i siffran uppe i 30 procent, skriver den internationella organisationen och tror att det hela kan vara en pandemieffekt.

Andra teorier kring ohälsan är att den beror på ökad press, ökad användning av sociala medier, osäkrare omvärldsläge, dåliga kost- och träningsvanor eller ofrivillig ensamhet.

Ytterligare en teori är att vi egentligen inte mår sämre än tidigare, utan att vi bara har börjat betrakta ”livets ofrånkomliga lidande” som en sjukdom.

Oavsett vad som är orsaken till de dystra siffrorna visar statistik att kvinnor är drabbade i högre utsträckning än män, och att psykiska besvär är vanligare vid låg utbildningsnivå och svag ekonomi.

– [Men] psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, säger psykiatern Ullakarin Nyberg till Riksförbundet för social och mental hälsa.

Att svenskarna tycks må allt sämre psykiskt märks på apoteken – i dag tar nästan 1,2 miljoner svenskar antidepressiv medicin, uppger Dagens Nyheter. Det är en ökning med 44 procent på tio år, enligt tidningen.

Den ökande psykiska ohälsan märks också inom vården – det är inte ovanligt att den som söker psykiatrisk vård får vänta.