”Hade inte fungerat utan utländsk arbetskraft”

År 2019 tog Kristian Marin Johansson över den jordbruksverksamhet som hans föräldrar Christer och Kerstin Johansson drivit under flera decennier.

Verksamhetens nuvarande fokus riktas i första hand mot sommarsäsongen på Brofästet, en populär gårdsbutik samt kafé och restaurang på ön Senoren i östra Blekinge, men familjen Johanssons gård har under många år bedrivit storskalig jordgubbsodling.

– För en del år sedan anställde vi upp emot 300 jordgubbsplockare varje sommar. Dels sålde vi bären i vår gårdsbutik, dels sålde vi jordgubbar till industrin, säger Kristian.

Under 1980- och 1990-talen dök en och annan sommarlovsledig skolungdom upp för att sommarjobba med jordgubbsplockning, men redan på den tiden var många av plockarna gästarbetare från Polen och andra länder. På senare år har allt färre svenska skolungdomar lockats av att sommarjobba med bär- eller potatisplockning.

– I dag märker jag att många ungdomar inte är så pigga på att jobba. Förr hade vi inte mobiltelefoner, datorer eller internet. Det ökade materiella välståndet nu jämfört med då kan vara en bidragande orsak, tror jag.

Om du tittar tillbaka på åren som gått, hade ni grejat er verksamhet utan utländsk arbetskraft?

– Nej, då hade bären fått ligga och ruttna. Utländsk arbetskraft är A och O i vår bransch, svarar Kristian Marin Johansson utan att tveka.

Våren 2020 slog pandemin till, vilket försvårade möjligheterna att resa mellan länder.

– Förutom någon polsk medborgare som jobbade i vår gårdsbutik blev det tvärstopp. Det var oroligt.

Pandemirestriktionerna satte sina spår hos många.

– Jag känner till flera bärodlare som haft det tufft. På en del håll har det inte blivit lika många jordgubbsleveranser på grund av att odlarna inte haft lika många utländska bärplockare på plats. Pandemin ställde till det för många av oss företagare, oavsett om det gällde bärplockning eller äppelodling.

Kristian Marin Johansson berättar att hans verksamhet ”haft tur i oturen”. År 2019 lyssnade han på ett radioinslag som handlade om att kommunen sökte arbetsplatser åt feriearbetare i åldern 15–16 år.

– Jag nappade på det. Ungdomarna har bland annat fått plocka potatis och rensa ogräs. Nu är vi inne på säsong fyra, många duktiga ungdomar har blivit återanställda.

Betydligt krångligare är det att få hjälp med arbetskraft från Arbetsförmedlingen, berättar han.

– Jag som arbetsgivare får ett stort ansvar, man blir nästan som ”en pappa som håller dem i handen”, säger han angående dessa personer.

Det finns inga säkra siffror om hur många gästarbetare från andra EU-länder som jobbar i Sverige. Många företagare runt om i Sverige tar dock även hjälp av arbetskraft från länder utanför EU och ESS (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet), och eftersom dessa personer måste ha arbetstillstånd finns det siffror på detta.

Från arbetsgivarens sida krävs att månadslönen uppgår till minst 13 000 kronor samt att varken lönen eller övriga anställningsvillkor får vara sämre än praxis i branschen, enligt sajten migrationsinfo.se.

Under pandemiåret 2020 beviljades drygt 15 000 sådana tillstånd i Sverige, en minskning jämfört med 2019 då närmare 22 000 personer beviljades arbetstillstånd.

Flest arbetskraftsinvandrare som inte kommer från EU/ESS kommer från Thailand samt Indien och de vanligaste yrkesgrupperna är bärplockare följt av it-specialister, uppger migrationsinfo.se.