Vi är nu inne i julveckan och det är dags att fira jul igen. Och vad vore julen utan alla underbara sånger?

En av de mest älskade julsångerna är ”Stilla natt”. Sångens text skrevs av Joseph Mohr 1816 och musiken komponerades av Franz Gruber 1818. Sången framfördes för första gången på julafton 1818 i Sankt Nikolauskyrkan i Oberndorf, en by i Österrike. Den julaftonen sjöng Mohr och Gruber ”Stille Nacht” tvåstämmigt, till gitarrackompanjemang.

Sången har sedan kommit att översatts till många språk. I över 200 år har den sjungits, och Unesco deklarerade 2011 sången som immateriellt kulturarv. Så nu tillhör den verkligen det kulturarv som ska bevaras.

Psalmen har sjungits i många olika sammanhang. Nästan hundra år efter att den sjöngs för första gången, kom den att spela en historisk roll i ett märkligt vapenstillestånd som har kommit att kallas Julfreden 1914.

Det hela utspelade sig på västfronten i Flandern i Belgien. Där befann sig på ena sidan tyskarna, och på andra sidan britterna och fransmännen, i sina skyttegravar. Livet i skyttegravarna var – den ovanligt regniga hösten 1914 – verkligen fruktansvärt. Men på kvällen den 23 december hade skjutandet avtagit och under julaftonen var stillheten påtaglig.

Men de allierade var rädda för att tyskarna höll på att förbereda ett större anfall. När det började skymma och de första ljusen dök upp på kanten av de tyska skyttegravarna, svarade de brittiska och franska trupperna genast med att skjuta. Till deras stora förvåning besvarades inte elden. I stället bröts tystnaden efter skotten av en vacker tenorstämma, ackompanjerad av en kornett.

”Stille Nacht, heilige Nacht”, sjöng rösten, som uppfyllde det sönderskjutna landskapet med skönhet. Efter första versen stämde de tyska soldaterna in i sången. Några modiga brittiska soldater stack upp huvudet och såg att ljusen som de skjutit mot var små julgranar klädda med ljus.

Den brittiske löjtnanten Charles Bairnsfather beskrev i ett brev sin upplevelse: ”Våra enheter var helt förtrollade av tyskarnas sång, och efter flera minuters tystnad reagerade de som om de vore publik. Applåder och jubelrop bröt ut. Sedan började man sjunga på flera ställen i våra skyttegravar. Jag kommer aldrig att glömma det. Det var en av höjdpunkterna i mitt liv.”

Det finns också uppgifter om att ”Stille Nacht” kom att besvaras med att britterna klämde i med ”Silent night”.

Den julen låg striderna nere och i stället anordnades till och med en fotbollsmatch mellan tyskar och britter där mellan skyttegravarna. Julen, kärlekens högtid, fick dödsfiender att bli vänner, åtminstone för en stund.

Jag drömmer om en ny Julfred 2021. Tänk om soldater skulle börja sjunga och spela fotboll tillsammans i stället för att strida. Och tänk om vi den här julen skulle krypa upp ur de skyttegravar som bildats i de sociala medierna, mellan vaccinförespråkare och vaccinmotståndare, och tillsammans stämma in i julsångens ord:

”Stilla natt, heliga natt!

Allt är frid. Stjärnan blid

skiner på barnet i stallets strå

och de vakande fromma två.

Kristus till jorden är kommen,

oss är en Frälsare född.”

Jag önskar er alla en riktigt fridfull jul och ett välsignat nytt år!