Du älskar sanning i hjärtat, lär mig då vishet i mitt innersta.
Psaltaren 51:8

Världen idag

Det var han som ska hyllas genom hela evigheten, som stillsamt red in i Jerusalem.

Ledarkrönika · Publicerad 00:00, 25 nov 2021

Nu på söndag är det dags att fira första advent. Den första söndagen i advent inleder ju det nya kyrkoåret och är den mest välbesökta söndagen under året. Då är det många människor, som vanligtvis inte går i kyrkan, som går dit för att få lyssna till evangelietexten om hur Jesus rider in i Jerusalem på en åsna, kanske lyssna till en adventskör och sjunga med i adventssångerna. Tänk att den vardagliga händelsen att en man rider in i en stad på en enkel, liten åsna, har gett upphov till att skaror av människor, 2 000 år senare, vallfärdar till kyrkan, även i ett sekulariserat Sverige.

Men så var det inte heller vem som helst som red in i Jerusalem. Vem var han egentligen?

Det var han, genom vilken allt har blivit till, som den dagen red in i Jerusalem. Om det inte var för honom så skulle varken staden, människorna eller någonting annat ha funnits till. Och eftersom det var han som var upphovet till allt detta så var det också han som hade rätten till allt detta.

Det var han, som är universums herre och mästare, som red in i Jerusalem. Och ändå kom han som en ödmjukhetens konung, som inte själv krävde någon uppmärksamhet, men som ändå fick den. Vi läser att hela staden kom i rörelse.

Det var han som ska hyllas genom hela evigheten, som stillsamt red in i Jerusalem. Men det han mötte var en hyllning som var värdig en konung. Folket ropade ut sin hyllning till honom. De viftade med palmkvistar och bredde ut sina mantlar inför honom.

Det rop som fyllde hela Jerusalem den dagen var: ”Hosianna!”. Det var ju från början ett desperat bönerop: ”Herre, hjälp oss! Herre, ge framgång!”  Men vid det här tillfället låg det nog mer av ”Leve kungen!” i det ropet. Oj, vad vi, i vår tid också, behöver ropa ”Hosianna!” från djupet av våra hjärtan. Han är den frälsare som vi desperat behöver men han är också den konung som förtjänar vår hängivna hyllning.

Låt mig få skicka med några råd inför det här årets första advent:

Låt oss prioritera att gå till kyrkan på söndag! Förra året hade vi inte möjlighet att samla några stora skaror i våra kyrkor. När vi nu har möjligheten så låt oss ta den. Vi behöver, som kristenhet, markera att kyrkan fortfarande lever och är aktiv i vårt land.

Låt oss försöka bjuda med någon till kyrkan på söndag! Tänk om vi skulle kunna vara riktigt många som valde att inbjuda någon på söndag. Bara tänk tanken på vad som då skulle kunna ske.

Låt oss frimodigt, och tydligt, förkunna budskapet om konungen som alla människor behöver välkomna i sina liv! Den utmaningen vill jag skicka med till alla oss präster och pastorer som på söndag ska ställa oss i predikstolen.

Låt oss be om att budskapet ska träffa människors hjärtan! Vi vet att det inte räcker med våra ord. Guds Ande måste få överbevisa människor om sanningen. Låt oss be om att det ska få ske.

Låt oss be om att Jesus, en gång till, ska dra in i vårt land! Vi behöver honom så desperat. ”Herre, hjälp oss! Herre, ge framgång!” Håll med om att det är en ytterst relevant bön också i vår tid.

Det är advent, det är advent! Advent har också med lucköppning att göra. Låt oss be om att det verkligen blir liv i luckan på söndag.

Guds Ande måste få överbevisa människor om sanningen. Låt oss be om att det ska få ske.

Trovärdiga löften avgörande för långsiktigt förtroende i politiken

Ledare SCB:s stora partisympatiundersökning kom i veckan och visar på tapp för Sverigedemokraterna och... lördag 3/12 00:10

Svaren på de verkligt stora frågorna finns inte i naturvetenskapen

Ledare Sommaren 2021 dog Steven Weinberg, en av vår tids ledande naturvetare. Han var professor i fysik... fredag 2/12 00:10