Var ständigt vakna och be om kraft att undfly allt som ska ske och kunna bestå inför Människosonen.
Lukasevangeliet 21:36

Världen idag

Viktigt bakslag för muslimsk extremism

Ledare · Publicerad 00:00, 13 feb 2020

Att framföra skarp kritik utan att ramla över i de osakliga utbrottens dike, det är en konst som få behärskar. Göteborgs tidigare kommunalråd Ann-Sofie Hermansson vågade ta den debatten när hon öppet kritiserade Muslimska mänskliga rättighetskommittén (MMRK) och dess företrädare Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi.

Hermansson har varit en av få socialdemokrater som tagit risken att stöta sig med den stora muslimska väljarkåren genom att tala klarspråk: Våld och terror kan varken tolereras eller ursäktas, inte heller när det gäller islam.

Det är flera inslag i den här härvan som känns moraliskt stötande. Att en rättegång över huvud taget har hållits är anmärkningsvärt. Det ska mycket till för att dra en meningsmotståndare inför rätta för formuleringar i offentlig debatt. Uttalanden som döms som förtal är trots allt väldigt ovanliga, och tingsrätten hade goda skäl att frikänna Hermansson för hennes uttalande att inte upplåta offentlig lokal till de muslimska företrädarna, på grund av deras återkommande urskuldande av muslimsk terrorism.

Även de målsägandes reaktion måste anses som magstark. Genom den här processen har MMRK-representanterna återkommande och utan grund slagit ifrån sig all kritik som ”islamofobi” som kränkt deras muslimska tro. Ordet sätts här medvetet inom citationstecken; att avfärda sakliga argument som psykiatriska diagnoser i form av diverse fobier, det är ovärdigt en god offentlig debatt. Den som vill verka i ett demokratiskt samhälle behöver också acceptera att bli synad. 

En öppen debatt är måhända ovanlig i ett strängt muslimskt samhälle, men den som vill spela på den offentliga spelplanen i Sverige måste faktiskt vara redo att hantera andra ståndpunkter än den egna, och sluta låtsas som att kritiken handlar om något annat än den faktiskt gör.

Här ligger dock ett problem: Flera muslimska organisationer som uppbär stora offentliga bidrag har tagit för vana att ifrågasätta den granskning som alla andra grupper utsätts för. Men den som offentligt ursäktar eller försvarar terrorister placerar sig utanför samhället, och måste då också acceptera att benämnas därefter. 

Det måste också anses provocerande när de målsägande förklarar vilken skada de har lidit av att Hermansson kritiserat dem. Mer klädsamt hade varit att göra som alla vi andra får göra, om vi uttryckt oss på ett sätt som uppfattas riktigt illa. Vi får ångra oss, göra bot och försöka upprätta förtroendet igen. Det håller dock inte att dra offerkortet och rasiststämpla alla kritiker. Om man vill ha samhällets förtroende är det rimligare att visa sympati för terrorns offer, snarare än dess förövare. 

Det är också olidligt tröttande hur opinionsröster som Aftonbladets kultursida har gjort om ärendet till en fråga om hudfärg, klass och privilegier. Det behöver bli ett slut på den här dramaturgin; vi kan inte ha ett samhällsklimat där ett identitetspolitiskt duntäcke ständigt sätts upp runt vissa grupper för att göra dem immuna mot granskning. 

Den sortens dubbla måttstockar tillhör de allra mest stötande inslagen i vår tids debatt. Handlingar och uttalanden kan inte avgöras av vilken grupp de utpekade personerna tillhör. Moraliska frågor ska bedömas på moraliska grunder, inte avvisas genom att hänvisa till etnicitet, klass eller andra ideologiska variabler. Det är skillnad mellan gott och ont, och den skiljelinjen måste hållas klar i ett fungerande samhälle. Ann-Sofie Hermansson är en av alltför få som tagit bladet från munnen om den muslimska extremismen. Det ska hon ha all heder för.

Det behöver bli ett slut på den här dramaturgin; vi kan inte ha ett samhällsklimat där ett identitetspolitiskt duntäcke ständigt sätts upp runt vissa grupper för att göra dem immuna mot granskning.

Språken i fara när skolans timplaner ses över

Nyheter Utbildning. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att se över timplanerna i grundskolan för att skapa en bättre balans mellan innehållet i undervisningen...

Palestinske utrikesministern vägrade svara om fångna israeler

EU. Riyad al-Maliki, utrikesminister för palestinska myndigheten (PA), talade i veckan om internationell rätt i ett anförande i EU-parlamentet. Men när...

Sverige blockerar budget med rekordhög EU-avgift

Politik. De ”sparsamma fyra” vägrar vika i kampen om EU:s nästa långtidsbudget. Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike blockerar förhandlingarna i...

Vad gör jag åt självupptagen väninna?

Familjefrågan Jag har en väninna som bara talar om sig själv när vi ses. Hon frågar inte ett dugg om mig. Jag blir så trött varje gång vi har träffats för att allt...
Familjefrågan Min fru lämnade mig för en annan man för tre år sedan. Vi hade varit gifta i 22 år. Jag har mått väldigt dåligt sedan dess och anklagar mig själv....

Det här är ledarna oense om kring EU-budgeten

Bryssel. Sverige vill dra åt svångremmen, andra vill att EU ska ha mer pengar att röra sig med. Förhandlingarna är tuffa om unionens nästa långtidsbudget.

Hur ska man se på månggifte?

Mot väggen Månggifte. Många personer i Gamla testamentet hade flera fruar, hur ska man se på det? Var det vanligt även på Nya testamentets tid? Och vad händer när en...

Vad gör jag åt självupptagen väninna?

Familjefrågan Jag har en väninna som bara talar om sig själv när vi ses. Hon frågar inte ett dugg om mig. Jag blir så trött varje gång vi har träffats för att allt...
Familjefrågan Min fru lämnade mig för en annan man för tre år sedan. Vi hade varit gifta i 22 år. Jag har mått väldigt dåligt sedan dess och anklagar mig själv....

”Gud leder våra steg när vi söker honom”

Missionsglimten Jag har nu kommit tillbaka till huvudstaden efter att ha varit i en annan del av landet. Det var en fantastisk resa där Gud beskyddade oss och ledde...

Hur ska man se på månggifte?

Mot väggen Många personer i Gamla testamentet hade flera fruar, hur ska man se på det? Var det vanligt även på Nya testamentets tid? Och vad händer när en...