Sveriges Radio P1 har lanserat en ny programserie med rubriken ”Som fan läser Bibeln”. Det är en annorlunda bokcirkel om världens mest lästa bok.
Första avsnittet handlar bland annat om 1 Korinthierbrevet 15 och Paulus påstående om Jesu uppståndelse. Gäster i programmet är dels Patrik Svensson, författare till den uppmärksammade boken Ålevangeliet, dels Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Teologiska Högskolan i Stockholm.
Det är välkommet med en öppen diskussion om Bibelns texter, vilka under mer än tusen år utgjort en viktig del av vårt lands kultur. Bibelns tankeinnehåll och texternas formuleringar har genom historien påverkat både enskilda människors liv och samhällets utveckling på ett djupgående sätt.
Samtidigt är programmet en nästan övertydlig illustration av hur sekulariserat Sverige är i dag. Att det finns en teolog med i samtalet gör därvidlag ingen skillnad.
Tidigt i samtalet är det några saker som slås fast. Nämligen att vi vet att döda inte kan uppstå och att ett påstående om uppståndelse inte går att förena med vad naturvetenskapen i dag lär oss. Den självklara utgångspunkten är naturen, och då följer helt riktigt att döda inte kan uppstå.
Men det visste också de första kristna. De hävdade inte att något ovanligt eller märkligt hade skett med Jesu döda kropp utifrån naturen, som om ett undantag, liksom av sig självt, hade inträffat i de naturliga processerna av förruttnelse.
Paulus är tydlig i 1 Korinthierbrevet 15: ”... vi har vittnat om Gud att han uppväckt Kristus” (v 15). Anspråken är alltså inte att naturen en gång var oregelbunden, utan att den Gud som skapat all natur uppväckte Jesus från det döda. Det påståendet strider inte mot någon naturvetenskaplig kunskap.
Naturvetenskapen kan undersöka naturen och beskriva hur den fungerar, men den kan inte ta ställning till om det finns något mer än naturen. Den kan beskriva det fysiska, inte avgöra det metafysiska.
Frågan om Guds existens – och därmed frågan om uppståndelsens möjlighet – måste vi ta ställning till på andra sätt än genom naturvetenskapliga experiment. För precis som med andra stora frågor – som frågan om gott och ont, eller frågan om människans värde eller frågan om varifrån naturen kommer – så kan naturvetenskapen inte besvara frågan om Guds existens.
Låsningen vid det inomvärldsliga perspektivet gör att samtalet inte blir en diskussion om vad texten säger. De intressanta frågorna om vad det är Paulus och de övriga apostlarna påstod – och varför de påstod det – uteblir, och det är synd.