Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.
Matteusevangeliet 6:33

Världen idag

Den naturligaste kyrkobyggnaden för en icke troende är ett öppet hem. Få grannar säger nej till en stunds gemenskap över en kopp kaffe hemma hos dig och mig. Evangeliet passar bäst i vardagen, skriver Sven Almkvist. Foto: Pixabay

Nyckeln sitter i vår egen ytterdörr

Ledare · Publicerad 00:00, 20 jun 2019

I dessa konferenstider samtalas det mycket om hur vi som kyrka i Sverige ska nå ut med evangeliet och bygga kyrka i världens mest sekulariserade land. Frågan är oerhört viktig och statistiken talar sitt tydliga språk om det allvarliga läget.

Trots olika – ofta goda – försök med sökarvänliga gudstjänster, tillämpning av olika tillväxtmodeller (exempelvis Naturlig församlingsutveckling) eller Hillsongs kreativa gudstjänster, sjunker generellt sett antalet kristna i Sverige. Trenden är densamma i hela västvärlden.

Missionsforskare som Allan Hirsch, Michael Frost och nestorn Howard Snyder pekar entydigt på formens betydelse för församlingens tillväxt. Med utgångspunkt från den första kristna församlingens explosionsartade tillväxt har dessa forskare kokat ner kännetecken på urkyrkans dna.

Huvudnyckeln är det kristna hemmet och huvudpersonen är den enskilde troendes tjänst. Missionsfältet är grannen, och det handlar mycket om att möta vanliga människors faktiska behov. Dynamiken ligger i det allmänna prästadömet, att varje kristen är bemyndigad och utrustad för att bygga Guds församling. Poängen är enkelhet och mångfald.

När vi tänker på kyrkan blir det lätt en fysisk byggnad vi menar. Vi uppmanas att bjuda med människor ”till kyrkan”. Men kyrkan är inte primärt en byggnad utan levande stenar – enkla kristna. Uppdraget som troende är inte att få in människor i en kyrkbyggnad för att där låta professionella aktörer sköta frälsningsuppdraget.

Kyrkan är du och jag, och församlingens viktigaste byggnad är våra hem, oavsett om det är en lägenhet eller ett slott. Duktiga förkunnare och proffsiga musiker i all ära men den mest effektiva teologin är ”te-o-logi”.

Och den naturligaste kyrkobyggnaden för en icke troende är ett öppet hem. Få grannar säger nej till en stunds gemenskap över en kopp kaffe hemma hos dig och mig. Evangeliet passar bäst i vardagen, mitt bland smutsiga tallrikar och stökiga barn. 

Formen påverkar innehållet. Tanken på specifika kyrkobyggnader kom först på 300-talet med kejsare Konstantins kristnande. Kyrkan blev statsreligion.

Från början var det inte så. När fokus flyttas till kyrkobyggnader, program och utvalda präster i stället för den lilla människan, missar vi lätt målet för metoden. Formen gör något med budskapet. Genom att rada upp människor bänkrad för bänkrad skapar vi konsumenter i stället för lärjungar. När 20 procent producerar det 80 procent ska konsumera, skapas lätt passivitet och frustration.

Denna form skapar också flyktighet – så fort kyrkan bredvid erbjuder något mer intressant går man hellre dit och konsumerar sina gudstjänster.

Lärjungaskap är något annat. I den lilla gruppens dynamik har alla något att bidra med, ingen blir förbisedd och nya ledare tränas.

Efter det att apostlarna dött ut, templet i Jerusalem krossats (70 e Kr) och förföljelsen tilltog, fanns bara hemmen kvar för de cirka hundratusen kristna att samlas i. 200 år senare hade kyrkan vuxit till cirka 20 miljoner, helt utan kyrkobyggnader. Hemmen var huvudnyckeln.

1966 påbörjades Maos kulturrevolution i Kina. Alla västerländska missionärer kastades ut, kyrkoledarna dödades och de flesta kyrkobyggnader revs. De cirka hundratusen pånyttfödda kristna fick mötas i hemmen. Femton–tjugo år senare, när den så kallade Bamburidån öppnade sig, undrade missionsforskarna om det fanns några kristna kvar. Man fann cirka 50 miljoner.

Hemmen var huvudnyckeln.

Det finns fler ingredienser i urkyrkans dna, men historien har visat att nyckeln för kyrkans tillväxt är den enskilde troendes tjänst och ett öppet hem. Nyckeln till kyrkans framtid sitter med andra ord i vår egen ytterdörr.

Kyrkan är du och jag, och församlingens viktigaste byggnad är våra hem, oavsett om det är en lägenhet eller ett slott.

Paula Bieler (SD) Foto: Hanna FranzénTT

Paula Bieler vill att SD fortsätter värna ofödda

SD väntas under sina landsdagar, som pågår nu, överge kravet om sänkt abortgräns. En som inte ställer sig bakom förändringen är Paula Bieler, ledamot i partistyrelsen. I en intervju med Sveriges Radio berättar hon att hennes arbete med abortfrågan – och möten med människor med erfarenhet av frågan – har stärkt henne i övertygelsen om att det finns goda grunder för sänkt abortgräns.

Nyheter · Publicerad 16:55, 21 nov 2019

För att få göra en abort efter graviditetsvecka 18 krävs i Sverige ett särskilt tillstånd av Socialstyrelsen. Sverigedemokraterna har velat ändra denna gräns till vecka 12, och fått hård kritik för detta.

I oktober gick SD-ledaren Jimmie Åkesson ut och sade att partiet är berett att slopa kravet på sänkt abortgräns, och nu under partiets landsdagar väntas beslutet fattas.

En som vänder sig emot partiets svängning är Paula Bieler, ledamot i partiets högsta ledning.

– Jag tycker att den ordning vi har haft hittills har varit väl balanserad och att det finns goda grunder för det. Jag har bara stärkts i den övertygelsen under de år jag har fått hantera frågan och fått möta många som också förklarat sina personliga erfarenheter av varför den nuvarande lagstiftningen i Sverige kan försvåra för kvinnor i utsatta situationer, säger hon till Sveriges Radio.

I intervjun berättar hon att hon har reserverat sig mot beslutet om förändrad abortpolitik.

– Det blir väl den rimliga följden av att man anser att något är för stort steg att ta, säger hon.

Paula Bieler vill heller inte att SD överger kravet om samvetsfrihet för barnmorskor.

– För mig är det ju självklart att vi ska stå bakom en samvetsfrihet, säger hon till Sveriges Radio.

Fånga ljuset i vintermörkret

Vardag En lång mörk vinter ligger framför oss. Då kan det vara svårt att se ljuset i tunneln. Men många kan få tillräckligt med dagsljus även på vintern. –... tisdag 19/11 10:00

Mats Dernánd har chans att vinna ett pris värt 50 000 dollar. Foto: Patrik Svedberg

Kristen svensk kan vinna musiktävling i USA

Bland 48 000 tävlande lyckades Örebroaren Mats Dernánd gå till final i ”24th Annual USA Songwriting Competition”. Sången ”She's called Grace” utgör en av tio finalister i kategorin ”pop”. – Det känns overkligt att de valt ut min låt bland så många bidrag. Jag får nypa mig lite i armen, säger han.

Nyheter · Publicerad 16:20, 21 nov 2019

I somras skickade Mats Dernánd in sin låt ”She's called Grace” till ”USA Songwriting Competition”, en tävling som benämns som ”världens ledande låtskrivartävling”. Tävlingen är öppen för låtskrivare från hela världen.

– Jag såg annonser i sociala medier och tyckte att det kunde vara kul att anmäla sig, berättar han.

– Det var tur att jag inte anade hur många som ställde upp i tävlingen. Då hade jag aldrig skickat in.

Mats skickade av misstag in sitt bidrag till den breda pop-klassen i stället för klassen Gospel/Inspirational, som han avsåg att skicka till, eftersom sången har ett kristet budskap. När arrangören skickade ut ett e-postmeddelande med vilka finalisterna var, missade Mats sitt namn eftersom han letade i fel kategori.

Det var när tävlingsledningen hörde av sig och ville veta vilka som skrivit låten som Mats förstod att han gått till final.

– Jag berättade att jag skrivit både text och musik och undrade varför de frågade.

”Varför? Därför att du är en av finalisterna, grattis!” blev svaret.

Finalen avgörs på fredag den 22 november. Vinnaren av hela tävlingen kammar hem ett pris värt 50 000 dollar.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson inför partiets landsdagar i Örebro. Foto: Janerik Henriksson / TT / Kod 10010 Foto: Janerik Henriksson/TT

Jimmie Åkesson: Vi växer för att vi har rätt

När SD i helgen håller sina landsdagar är det från en helt ny styrkeposition. Socialdemokraternas hundraåriga roll som största parti hotas nu på allvar av SD. De politiska motståndarna käbblar om varför SD växer. Är det för att man isolerat dem eller för att man inte längre gör det? – För att vi har rätt, är partiledaren Jimmie Åkessons enkla förklaring.

Nyheter · Publicerad 16:10, 21 nov 2019

– Vi växer därför att vi beskriver verkligheten på ett sätt som väldigt många väljare känner igen sig i, säger han i en TT-intervju.

Jimmie Åkesson pratar ofta nedlåtande om liberalismen, det vänsterliberala etablissemanget. Utmärkande för den liberala demokratin är rättsstaten, fria domstolar, oberoende medier, mänskliga rättigheter, skydd för minoriteter och civilsamhället. Frågan är vad det är han ogillar av detta.

För att ta del av allt innehåll på hemsidan behöver du ha en prenumeration på Världen idag.

Ingen prenumeration?

Prova Världen idag gratis i en månad

Har du inget lösenord?

För att du som prenumerant ska kunna logga in på vår hemsida behöver du först välja ett eget lösenord. Detta gör man i vår digitala kundtjänst. Tveka inte att kontakta kundtjänst om du har några frågor.

Den katolske biskopen Anders Arborelius, Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén, den syrisk-ortotoxe ärkebiskopen Dioscoros Benjamin Atas, Pingstföreståndaren Daniel Alm och Livets ord-pastorn Joakim Lundqvist menar att det är diskriminering att stoppa konfessionella skolor. Foto: Mikael Stjernberg & Sandra Lagestrå & Rickard L. Eriksson

Svenska kyrkoledare tar strid för kristna friskolor

I ett utspel på Dagens nyheters debattsida kräver Sveriges kyrkoledare att de konfessionella friskolornas position stärks. ”Samtidigt som barnkonventionen, som inkluderar barnens rätt till religionsfrihet blir lag, arbetar nu regeringen för att stoppa nyetableringen av konfessionella friskolor. Hur stämmer det överens?” skriver kyrkoledarna.

Nyheter · Publicerad 13:40, 21 nov 2019

Debattartikeln är undertecknad av 13 kristna företrädare, däribland pingstledaren Daniel Alm, katolske biskopen Anders Arborelius, syrisk-ortodoxe ärkebiskopen Dioscoros Benjamin Atas, Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén och Livets ords pastor Joakim Lundqvist.

Utgångspunkten är att barnkonventionen vid årsskiftet blir svensk lag, en konvention som understryker barns rätt till religionsfrihet. Men samtidigt som detta sker, trängs tro tillbaka från barns vardag, menar man och ger flera exempel.

Bibeln och andra urkunder är borttagna i förslaget till ny läroplan, röster i riksdagen vill förbjuda omskärelse av pojkar, kristen scoutverksamhet hotas av uteblivna bidrag, och såväl skolavslutningar i kyrkan som inbjudan av religiösa företrädare omgärdas av debatt.

Att regeringen utreder ett förslag om förbud av nyetablering av konfessionella friskolor, samtidigt som barnkonventionen blir lag, är något kyrkoledarna är starkt kritiska till.

”Alla friskolor utgår från någon form av värderingsgrund, men just de konfessionella ska enligt regeringen stoppas. Några hållbara skäl för denna diskriminering finns inte”, skriver man.

”Vi ser att konfessionella skolor ger redskap för elever att tolka sin samtid och sin värld, vilket ger möjlighet att ta ställning i viktiga värdefrågor.”

Sveriges kristna råd erbjuder nu sin expertis när barnkonventionen ska implementeras på lokal och nationell nivå. 

Man uppmanar regering och riksdag att inse att samhällets ansvar för barnets andliga och existentiella utveckling är lika stort och gemensamt som ansvaret för barnets fysiska, psykiska, moraliska och sociala utveckling.

”Identifiera och bejaka de religiösa grupper som vill bidra till samhällets utveckling. Sök fakta och lyft fram sakkunskap i samtal och beslut som rör barn och religion”, skriver kyrkoledarna.

Senaste nytt
Mest lästa just nu

Hälsning från bron i Mostar

Missionsrapporten Missionsglimten. Jag står nu på den nybyggda bron Stari Most i staden Mostar i Bosnien-Herzegovina. Bron invigdes 1566 och är ett av Unesco:s världsarv. Jag tänker på...