Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Fakta såsom färre gudstjänstbesökare får inte döljas av att vi lever i ett postsekulärt samhälle där religionen delvis har gjort en återkomst, menar Stefan Swärd. Foto: Erik Svensson/TT

Mer religiöst inte samma sak som mer kristet

Ledare · Publicerad 00:00, 26 jan 2019

Joel Halldorf har klivit fram de senaste åren som en av de främsta intellektuella inom svensk kristenhet. Han är en teolog med förmågan att utifrån teologiska resonemang kommentera aktuella samhällstrender. På ett unikt sätt har han blivit en offentlig kristen röst i det ständigt pågående offentliga samtalet i Sverige.

Hans senaste bok, Gud – återkomsten, har haft ett stort genomslag och kommenterats på många kultur- och ledarsidor.

Bokens övergripande tes är att Sverige har och håller på att förändras från att vara ett sekulärt samhälle till ett bli ett postsekulärt samhälle. Begreppet postsekulärt samhälle lanserades av den tyske vänsterfilosofen Habermas för ungefär tjugo år sedan, för att beskriva att religionen inte har dött ut i västvärlden, utan är på frammarsch och blir alltmer hörd i det offentliga rummet.

Visst finns det ett antal belägg för det postsekulära. För några årtionden sedan trodde man att ateismen helt skulle ta över i Sverige. Så har det inte blivit. Framför allt genom invandringen har religion och religiösa uttryck av olika slag kraftigt ökat i omfattning. Ateismen klarade inte heller att möta människans andliga törst, och new age och nyhedendom i olika varianter har fått ett genomslag.

Svagheten i Halldorfs bok är att han skriver som religionssociolog, inte i första hand som teolog. Det innebär att han skriver om religion i allmänhet och driver tesen om dess positiva bidrag till samhällets och demokratins utveckling. Religioner organiserar människor i lokala gemenskaper och är en grundbult i civilsamhället – det är Halldorfs huvudtes.

Det är en riktig iakttagelse att samhället går i en riktning mot att vara mer postsekulärt. Men för en pingstvän eller traditionell lutheran, och även för en katolik, är religion inte något relativistiskt. Det handlar om heresi eller sanning. Halldorf hamnar i för mycket relativiserande resonemang, där det inte görs någon större skillnad mellan om någon är karismatisk och bibeltroende kristen eller muslim.

Boken saknar en mer kritisk analys av när religionen blir förtryckande och kränker mänskliga rättigheter. Halldorf borde i större utsträckning refererat till kritiska analyser av bland annat islam, både teologiskt och sociologiskt.

En väckelseorienterad evangelikal eller pingstvän nöjer sig inte med att samhället blir mer religiöst. Väckelserörelsen och frikyrkan växte ju inte fram utifrån ett ateistiskt samhälle, utan utifrån ett mycket religiöst samhälle med en statskyrka med religionsmonopol. Det var sanning och övertygelse som var drivkraften.

För aktiva kristna blir det inte något steg i rätt riktning när vi får alltfler muslimer eller new agare. Den stora utmaningen för aktiva kristna i Sverige är det faktum att allt färre besöker Svenska kyrkans gudstjänster, och att frikyrkorna får sammantaget allt färre medlemmar.

Pingströrelsen har färre medlemmar i dag än på 80-talet. Equmeniakyrkan och dess modersamfund har minskat från cirka 200 000 medlemmar på 30-talet till dagens drygt 60 000, och fortsätter dessutom att minska. Även om vi nu har flera stora megakyrkor som Hillsong och Livets ord som samlar många människor blir det ändå alltför begränsat i jämförelse med medlemstappet i traditionella frikyrkligheten och antalet aktiva i Svenska kyrkan.

Dessa fakta får inte döljas av att vi lever i ett postsekulärt samhälle där religionen delvis har gjort en återkomst.

Halldorf hamnar i för mycket relativiserande resonemang, där det inte görs någon större skillnad mellan om någon är karismatisk och bibeltroende kristen eller muslim.

Antisemitiska åsikter hos visselblåsare

Journalistik. Google svartlistar vissa kristna och konservativa nyhetssidor, enligt visselblåsare. Detta berättade Världen idag och flera andra medier om nyligen....

TV3 kan lära kyrkan om synd och omvändelse

Ledare Sommarens tv-tablåer har som brukligt präglats av repriser. Ett program som har kört mängder med gamla avsnitt är TV3:s Lyxfällan. Egentligen är det...