Stor frid har de som älskar din undervisning, inget kan få dem på fall.
Psaltaren 119:165

Världen idag

Lördagens bombangrepp mot två oljeanläggningar i Saudiarabien riskerar att bli en tändande gnista som kan utlösa ännu allvarligare konsekvenser i både regionen och i världen, skriver Per Ewert. Foto: TT

Livsfarlig spänning mellan Saudiarabien och Iran

Ledare · Publicerad 00:00, 18 sep 2019

Helgens bombangrepp mot oljeanläggningar i Saudiarabien kom – bokstavligt talat – som en blixt från klar himmel. Samtidigt riskerar den att bli en tändande gnista som kan utlösa ännu allvarligare konsekvenser i både regionen och i världen.  

Konflikten mellan de två regionala stormakterna Saudiarabien och Iran har i tysthet växt sig allt starkare under det senaste årtiondet. Insatserna för två så starka länder att gå i öppet krig är alltför höga, så konflikten har därför utspelats via ombud, med ekonomiska vapen i Qatar, eller med fruktansvärda krigshändelser i Jemen.

Även kriget i Syrien bär inslag från den underliggande konflikten mellan regionens största sunnimuslimska och shiamuslimska regim.

Israel höll i går omval, och den regering som förhoppningsvis snart kan komma på plats måste direkt ta tag i rodret på denna utomordentligt svåra kryssning mellan Skylla och Karybdis, för att travestera Homeros Odysséen.

Dels måste man hantera hotet från Iran, som upprepade gånger har visat att man önskar förinta staten Israel, och samtidigt måste man klara det månghövdade hotet från de mer närbelägna sunnimuslimska länderna. Här har devisen ”Min fiendes fiende är min vän” återigen skapat ett oväntat samarbete, där Saudiarabien – i syfte att hålla tillbaka Iran – har inlett en inofficiell samverkan med den lilla judiska staten, som man officiellt beskriver som dödsfiende.  

Växande underliggande spänningar har en förmåga att förr eller senare explodera. Så var det i Europa på 1600-talet, där konflikten inleddes på ett religiöst plan, men snabbt eskalerade till ett vanligt stormaktskrig – tydligast illustrerat av att det katolska Frankrike gick samman med det protestantiska Sverige.

Det är en skräckinjagande men verklig risk att de senaste tio årens krigshandlingar i Irak, Syrien och Jemen skulle kunna eskalera till en modern variant av Trettioåriga kriget mellan de två stormakterna, som också är informella ledarnationer för var sin gren av islam. Visst finns sunni och shia med som en särskiljande ingrediens i konflikten, men i praktiken kan den politiska maktkampen ändå vara den starkaste motivationen för att eskalera läget ytterligare. 

De Iranstödda rebellerna i Jemen har visserligen tagit på sig lördagens drönarbombning, men få tror att de skulle klara en så välkoordinerad operation på egen hand. Men varför skulle Iran göra ett sådant direkt tillslag och riskera ett större militärt motangrepp från saudierna, och kanske även från USA?

Kanske är det en ökad känsla av desperation som kan ha lockat den iranska regimen att drastiskt höja insatsen. Den numera åldrige Ayatollah Khamenei söker sin efterträdare som högste ledare, men ännu har ingen självklar kandidat utkristalliserat sig.

Donald Trumps åtskruvade sanktioner mot Iran har också gett resultat: Landet lider både en ekonomisk och – som de ser det – andlig kris. Sanktionerna tär på finanserna, och politiker beklagar sig nu öppet över att så många iranska muslimer blir kristna. Det skakar i den muslimska stormakten.

Krigshotet i regionen har redan tidigare varit skyhögt; nu har det höjts ytterligare. Det är möjligt att antingen sunni eller shia, antingen Saudiarabien eller Iran, om fem, tjugo eller hundra år kommer att stå som vinnare i ett storkrig. Men offren på vägen skulle vara enormt många.

Det ligger ett tungt ansvar över världen, och inte minst USA, att dels försöka undvika ett fullskaligt krig mellan de två stormakterna, dels försöka puffa minst en av dem – gärna båda – i riktning mot ökade mänskliga rättigheter och demokrati.

Det är sannerligen ingen enkel formel att lösa.

Kanske är det en ökad känsla av desperation som kan ha lockat den iranska regimen att drastiskt höja insatsen.

Putin: Ryssland har godkänt coronavaccin

Pandemi. Rysslands hälsodepartement har godkänt världens första vaccin mot coronaviruset efter mindre än två... tisdag 11/8 14:37