Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda.
Romarbrevet 12:21

Världen idag

Att hävda en motsättning mellan kärleken och buden är ett allt för enögt sätt att läsa Nya testamentet, menar Stefan Gustavsson. Foto: Pixabay

Guds kärlek och lag hör ihop

Ledare · Publicerad 00:00, 19 mar 2020

Varför kommer kristna i dag till olika slutsatser i etiska frågor? Vad är det som gör att skiljelinjen vad gäller abort, dödshjälp och sexualetik inte längre främst går mellan kristna och människor med andra övertygelser, utan skär rakt igenom kristenheten? Beror det på nya fakta om människan som kommit fram i ljuset men som alla ännu inte hunnit ta till sig? Eller beror det på att vi i dag har tillgång till en bättre förståelse av de bibliska texterna, vilket gör att tidigare utläggningar bör ses som missförstånd?

Nej, svaret finns någon annanstans och går att formulera med namnet på en amerikansk teolog: Joseph Fletcher (1905–1991).

1966 publicerade Fletcher sin banbrytande bok Situation ethics, den mest inflytelserika etikboken under 1900-talet. Där argumenterar han mot en regelbaserad etik och menar att rätt handlande inte avgörs av regler som tio Guds bud. Samtidigt avvisar han laglösheten, alltså att det inte skulle finnas möjlighet att fatta etiskt välgrundade beslut.

Men detta ställer honom inför ett dilemma: Om det inte finns några giltiga etiska regler och vi samtidigt måste avvisa etiskt godtycke, hur ser då vägen vidare ut? Fletcher svarar: Kärleken är den enda vägledande principen och dess tillämpning sker inte utifrån ett fast regelverk, utan utifrån den individuella situationen.

Konkret innebar det för Fletcher att det inte finns några principiella invändningar i kristen tro mot abort, dödshjälp eller föräktenskapliga sexuella förbindelser. Svaret på etiska frågor utgår enbart från vad som är mest kärleksfullt i den individuella situationen.

Boken väckte enorm debatt. Från kristet håll hördes både röster som kallade Fletcher för ”djävulens advokat” och andra som menade att han stod ”för den enda möjliga etiken för en mogen mänsklighet”. Över tid är det den senare reaktionen som kommit att prägla stora delar av svensk kristenhet. I varje debatt i dag om medicinsk etik eller sexualetik hörs Fletchers röst i bakgrunden.

Genomslaget för Fletchers teori är enkelt att förstå. Nya testamentet säger att ”Gud är kärlek”. Det största budet enligt Jesus är att älska Gud över allting och sin nästa som sig själv. Och Paulus skriver: ”Hela lagen uppfylls i ett enda budord: Du ska älska din nästa som dig själv” (Gal 5:14). Så då är väl frågan löst? Knappast.

Efter orden ”Gud är kärlek” skriver Johannes: ”Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud” (1 Joh 5:3). Jesus säger att han inte har kommit för att upphäva lagen, utan för att uppfylla den. Och han bejakar – se Bergspredikan – Guds bud. Samma sak gäller Paulus. Att hävda en motsättning mellan kärleken och buden är ett alltför enögt sätt att läsa Nya testamentet. Buden ses där som en konkretisering av vad kärleken till Gud och nästan innebär.

Fletcher menade sig ha funnit en ny etisk väg bortom regler men utan att hamna i nihilism. Men hans teori är problematisk och motsägelsefull. Antingen blir kärlek bara ett vagt kodord utan konkret innehåll och då finns det ingen gräns mot laglöshet. Eller så konkretiserar man vad kärlek är för något och då kommer man oundvikligen att återintroducera olika etiska regler.

John Robinson, liksom Fletcher anglikansk teolog, var ursprungligen varm anhängare av situationsetiken. Men han drog senare tillbaka sitt stöd för teorin, eftersom han insåg att den leder till ”moraliskt kaos”.

Symptomatiskt nog ”avkristnade” (hans egen formulering) Fletcher sig själv i slutet av sitt liv, lämnade den kristna tron som han beskrev som ”konstig och fullständigt ohållbar”, och blev humanist.

Antingen blir kärlek bara ett vagt kodord utan konkret innehåll och då finns det ingen gräns mot laglöshet. Eller så konkretiserar man vad kärlek är för något och då kommer man oundvikligen att återintroducera olika etiska regler.

Professor: ”Många patienter kommer att väljas bort”

Coronapandemin. Vården kan behöva välja bort patienter som har goda utsikter att klara sig. Det säger Lars Sandman,... fredag 3/4 15:16

Aftonbladetkrönikör: Jag knäppte mina händer

Coronapandemin. I tider av kris söker sig människor mot Gud. Britta Svensson, krönikör på Aftonbladet, berättar om... fredag 3/4 10:55

Mediaprofil misstror Skolverket

PJ Anders Linder, chefredaktör för samhällsmagasinet Axess, var en av dem som reagerade när... lördag 4/4 13:50