Debatten fortsätter om huruvida hedersförtryck också ”finns inom delar av frikyrkan”, som programledare Jenny Strömstedt påstod i TV4:s Nyhetsmorgon nyligen.
Anklagelsen bygger på en total missuppfattning om vad församlingen är för någonting. Frikyrkan, liksom den kristna tron, bygger på ett kärleksbud om att älska Gud av hela sitt hjärta och sin nästa som sig själv. Otaliga är vittnesmålen från människor som mött den kärleken och den upprättelse och befrielse som evangeliet resulterat i.
Samtidigt har frikyrkan varit en stark reformerande samhällskraft, en av de folkrörelser som byggt vårt moderna Sverige. Dess betydelse för framväxten av exempelvis demokrati, medmänsklighet och vård med mera är oomtvistad.
Jenny Strömstedt och TV4 borde vara noga med sina distinktioner. Att ens nämna svensk frikyrka i ett samtal om destruktiv hederskultur är ett fullständigt bottennapp. Hade TV4 velat bli sammankopplat med statlig tv i kommunist-Kina eller Sovjet? Nej, självklart inte. Även om både TV4 och statlig kommunist-tv råkar ägna sig åt tv-verksamhet så vore varje försök att klumpa ihop dem ett gigantiskt misstag. Orättvist, felaktigt och farligt.
På samma sätt är det ett fatalt misstag att jämföra en av våra viktigaste folkrörelser – den 180-åriga frikyrkan – med en destruktiv hederskultur som har sina rötter långt utanför vårt eget land.
Så hur är det då i frikyrkan? Jo, historiskt vet vi att det finns människor som har farit illa av stränga regelverk under vissa väckelsetider i vårt land. Hårlängd och idrottsengagemang kunde exempelvis orsaka förmaning från församlingsledningen och i värsta fall uteslutning.
Sådant skulle möjligen illvilligt kunna beskrivas som ett ”frikyrkligt hedersförtryck”. Men en sak är säker: den hederskultur som tillämpas i svenska förorter 2021 – där våld och till och med mord utförs i hederns namn – är något helt annat än den församlingstukt som praktiserats inom svensk väckelserörelse i historien.
Självklart har vi som frikyrka haft anledning att lära oss av våra egna misstag. Vi människor kan inte tillämpa en måttstock som kräver mer än vad Gud själv gör. Begreppet helgelse är bibliskt och syftar till en process där Gud hjälper oss att lägga av dåliga beteenden. Men en sådan förändring kan inte utföras genom yttre tvång utan bara utifrån en inre längtan och vilja.
Församlingen är tänkt att vara ett sjukhus för svaga människor, inte en utställningslokal för de starka.
Som goda kristna förlåter vi dig, Jenny Strömstedt. Men snälla du, håll frikyrkan utanför debatten om hedersvåldet nästa gång.