De senaste dagarna har varit unika i rätts-Sverige. I fredags friades industrimannen Karl Hedin från alla misstankar om jaktbrott. Formuleringar i domen sätter frågetecken för om åtal över huvud taget skulle ha väckts. På tisdagen släpptes sedan förre JK justitierådet Göran Lambertz ur häktet, där han suttit i två veckor, misstänkt för våldtäkt. Förundersökningen lades samtidigt ner.
Vi vet ännu inte de exakta omständigheterna i det sistnämnda fallet, men frågan inställer sig ändå: Är det en ny trend att väletablerade personer i samhället blir utsatta för rättsövergrepp?
Världen idag berättade nyligen (17/3) om Gnosjöföretagaren Björn Friman, som avtjänat 18 månader i fängelse för ett påstått ekonomibrott. Flera tunga jurister, däribland Högsta domstolens tidigare ordförande, har hävdat att domen är felaktig och att Friman borde ha frikänts.
Björn Friman har stämt staten för att få upprättelse. Göran Lambertz har signalerat att han kommer att göra detsamma, då han häktats utifrån en undermålig polisutredning, och Karl Hedin har gett besked om att han kommer att utkräva ansvar för den behandling han utsatts för.
Det handlar om tre personer som har resurser att slå tillbaka. Men hur många finns där ute som utsatts för rättsövergrepp och fått sina liv förstörda men i tysthet fått acceptera en livskatastrof?
I Karl Hedins fall har övergreppen mot honom och hans medåtalade pågått under flera år, med tortyrliknande inslag. Han fick först tillbringa fem dagar på golvet i en fyllecell, fördes därefter till häktet i Stockholm, där han tillbringade mer än en månad med fulla restriktioner och utan möjlighet att kontakta sin familj.
En ung jaktkamrat greps vid 5-tiden på morgonen i sitt hem, inför sina små barn, av en stor skara beväpnade poliser.
Telefonavlyssning, konstruerade bevis, beslagtagna jaktvapen och datorer är andra ingredienser i detta märkliga rättsfall. Staten hade bestämt sig för att Karl Hedin, som i olika sammanhang uttryckt kritik mot Sveriges rovdjurspolitik, skulle klämmas åt.
Många människor upplever att de inte har något stöd i rättssamhället. Brott som bevisligen har begåtts, stölder, misshandel och skadegörelse skrivs av utan att någon utredning görs. Få brott leder till åtal. Grova brottslingar går fria genom att skylla på varandra eller får anmärkningsvärt låga straff.
Rättssamhället får inte bli en miljö där aktivister av olika slag driver symbolpolitik och tvingar fram domar för att göra politiska markeringar. Att tre stridbara personer med ekonomiska och juridiska resurser höjt upprorsfanan kan kanske bli starten för ett återupprättat rättssystem.