Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Det är inte bara i Uppsala som extremt tidigt födda barn räddas. Knut föddes i vecka 21+5 (plus minus ett par dagar) på universitetssjukhuset i Umeå. Han vägde 498 gram och var 26 centimeter lång. I dag är han en välmående 8-åring. Foto: Johan Bengter

Dagens abortlagstiftning är skriande orättfärdig

Ledare · Publicerad 00:00, 7 nov 2018

Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala räddas ungefär hälften av de barn som föds redan i vecka 22 och det händer att man räddar barn födda i vecka 21, vilket Världen idag rapporterat om (5/11). Detta sätter svensk abortlagstiftning, som tillåter abort fram till vecka 22, i ett problematiskt ljus.

I en sjukhussal används de medicinska resurserna för att rädda en liten människas liv, medan i rummet bredvid används samma resurser för att, medvetet och planerat, utsläcka livet på en liten människa. Båda är människor som har kommit till precis samma punkt av det mänskliga livets utveckling, men de bemöts på helt olika sätt. På samma sjukhus odlas både en livets kultur och en dödens kultur. Det är en skriande orättfärdighet.

Grundproblemet i svensk abortlagstiftning är att vi under ett stort antal veckor helt fråntar människan hennes rätt till liv. När 21 veckor och 6 dagar har passerat får barnet plötsligt rättskydd och får inte aborteras. Motiveringen är att barnet nu kan överleva. Det är denna gräns som inte längre är relevant. I dag kan vi rädda barn före vecka 22, samtidigt som lagen ger oss rätt att döda dem. Det är orimligt.

Ett första steg måste vara en revidering av nuvarande abortlag, med en sänkning av abortgränsen från vecka 22 till vecka 18. Det håller inte att ropa om att aborträtten är hotad. Nej, det är små människors liv som är hotade. Och det är sjukvårdens integritet som är hotad.

En sådan sänkning av abortgränsen hade räddat flera hundra små människors liv. Samtidigt hade den inte påverkat den övergripande bilden med över 35 000 aborter varje år i Sverige. För att på sikt få se en verklig förändring måste vi gå vidare från gränsdragningsfrågan till de större och mer principiella frågorna.

Abortfrågan har många dimensioner, men den avgörande frågan är och förblir människosynen. Vilken status har barnet i mammas mage? Det är inte främst en biblisk fråga, utan en biologisk fråga. Som Torbjörn Tännsjö, välkänd ateistisk filosof, nyligen skrev (DN 17/10):

”Jag som skriver denna artikel har varit ett just befruktat ägg, ett foster, ett litet barn, en medelålders man och är nu en emeriterad rabulist. Från befruktningsögonblicket förelåg det mänskliga och unika genom som, tillsammans med den miljö jag vistats i, format mig successivt till den jag just nu är. Jag har däremot aldrig varit vare sig ett ägg eller en spermie. Ägget och spermien jag utgått ifrån är material, som gick förlorat i processen då jag blev till. Jag själv lever vidare.”

Vi är från början av vårt liv en del av den mänskliga familjen. Biologiskt är vi homo sapiens. Teologiskt är vi Imagio Dei, Guds avbilder. Tillsammans utgör vi en mänsklig familj. För en långsiktig minskning av antalet aborter måste vi driva synen på människan.

Nyligen medverkade Dagens ledarskribent Joel Halldorf i Kvartals fredagsintervju. De diskuterade årets Nobelpris i ekonomi. Frågan gällde vilka ekonomiska incitament det finns för att få människor att ändra beteende till förmån för klimatet. Joel Halldorf protesterade då och menade att ”de moraliska incitamenten är potentiellt mycket starkare” än de ekonomiska, om vi önskar att människor ska ändra beteende.

Samma sak gäller abortfrågan. Det moraliska incitamentet kommer alltid att vara det starkaste. Vi tror på människan, därför har vi inte rätt att utsläcka en oskyldig människas liv – oavsett den människans ålder.

För att på sikt få se en verklig förändring måste vi gå vidare från gränsdragningsfrågan till de större och mer principiella frågorna. Abortfrågan har många dimensioner, men den avgörande frågan är och förblir människosynen.

Ny ”tv-skatt” kan drabba döda

Politik. Att riksdagen inför en "tv-skatt" utan att samtidigt öka kraven på public service, och som till och med kan drabba döda, väcker stark kritik. En av...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...

Ringrostig på engelska? Här är tipsen

Språk. Do you understand this? Bra, men du kanske känner dig lite ringrostig och upplever att din engelska har haft bättre dagar. Språkforskaren Pia...