Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Inte förrän på 1930-talet tog stat och kommun helt över skolfrågorna. Hela tiden har det dock funnits kristna friskolor, såsom LM Engströms gymnasium i Göteborg, som utbildningsminister Anna Ekström (S) besökte i måndags. Foto: Mikael Stjernberg

Att stoppa kristna skolor löser inte problemen

Ledare · Publicerad 00:00, 5 sep 2019

Att det finns problem i den svenska skolan är uppenbart. Oavsett politisk färg måste regeringar det kommande decenniet lägga mycket kraft på att säkra Sverige som kunskapsnation.

En av punkterna i 73-punktsprogrammet som regeringen håller på att driva igenom, är förbudet mot att etablera nya konfessionella friskolor. Även om redan etablerade skolor inte kommer att förbjudas, innebär det en vass kritik av deras existens. Det regeringen säger till de konfessionella friskolorna är: ”Det var ett misstag att ni tilläts starta och nu rättar vi till det misstaget.”

Vilket skamligt budskap att ge till hårt arbetande lärare, skolledare och övrig personal på några av landets bästa skolor.

Det är feltänkt att begränsningen av konfessionella friskolor skulle lösa skolans problem. Av många skäl.

Ett första skäl är statistiskt. Sverige har ovanligt få konfessionella friskolor. Jonas Qvarsebo och Fredrik Wenell har i sin rapport om konfessionella friskolor påpekat:

Enligt Skolverkets enhetsregister från 2017 finns det i dag 66 konfessionella grundskolor registrerade i Sverige. Tillsammans har de lite drygt 9 300 elever. Eleverna i de konfessionella skolorna utgör således knappt 1 procent av det totala antalet elever i den svenska skolan. Det är i ett internationellt perspektiv mycket låga siffror. Man kan till exempel jämföra med Storbritannien, där 37,2 procent av eleverna går i konfessionella skolor, 56,8 procent av eleverna i Belgien och hela 76,3 procent av eleverna i Nederländerna.”

Ett andra skäl är historiskt. Det finns en tydlig koppling mellan kristen tro och utbildning. Den har inte utgjort ett problem, utan utgjort grunden för skolan. Prestigefyllda Oxford University är världens näst äldsta universitet, grundat i slutet av 1000-talet. Fortfarande har man kvar det ursprungliga mottot: ”Herren är mitt ljus”, ett citat från Psalm 27 som visar konfessionen bakom universitetet.

När Uppsala universitet grundades 1477, var ärkebiskop Jakob Ulvsson den drivande kraften, och det var för övrigt också han som några år senare införde boktryckarkonsten i Sverige.

Läskunnigheten var utbredd långt innan folkskolestadgan 1842. Utifrån reformationen hade ett system med kyrklig hemundervisning utvecklats. Den utgick från tanken att alla kristna ska ha egen tillgång till Guds ord och själva kunna läsa både bibel, katekes och postillor. Familjefadern hade ansvar för att hushållets medlemmar lärde sig läsa. Därav den tidiga läskunnigheten i Sverige.

Också efter folkskolans införande fanns det länge ett nära band mellan kyrka och skola, och det är inte för­rän på 1930-talet som stat och kommun helt tar över skolfrågorna. Hela tiden har det dock funnits kristna friskolor, såsom LM Engströms gymnasium som ViD skrev om i går.

Ett tredje skäl är kvalitetsmässigt. Skolor ska utvärderas utifrån hur de presterar, inte utifrån huvudmannens ideologi. Konfessionella friskolor presterar bättre än skolor i allmänhet. Varför då ge sig på dem? Dåliga skolor, oavsett regi, ska kritiseras hårt, det är skolinspektionens uppdrag.

Och regeringens fokus borde mer vara kvalitén i de kommunala skolorna.

Ett fjärde skäl är filosofiskt. Ingen kultur och ingen skola är neutral. I alla sammanhang finns det underliggande värderingar och livssynsperspektiv, det vill säga konfessioner. Det gäller både den kommunala skolan, den konfessionella friskolan och andra friskolor.

Att då mota bort de som är tydliga och öppna med sin konfession är ologiskt.

Skolor ska utvärderas utifrån hur de presterar, inte utifrån huvudmannens ideologi. Konfessonella friskolor presterar bättre än skolor i allmänhet. Varför då ge sig på dem?

Trump väntas prioritera religionsfrihet framför klimatmöte

FN. Om klimatmålen i Parisavtalet ska nås måste mer göras – och fortare. Nu samlar FN:s generalsekreterare till ett peppande toppmöte där nio så kallade...

Likt Daniel bör vi vägra kompromissa

Ledare En högintressant och högaktuell bok i Bibeln är Daniel. Profeten Daniel var verksam under perioden 605–539 f Kr. Han är ett stort föredöme för oss...