Var ständigt vakna och be om kraft att undfly allt som ska ske och kunna bestå inför Människosonen.
Lukasevangeliet 21:36

Världen idag

Nyligen hävdade ateisten Richard Dawkins att det vore ”en dålig idé” att avskaffa religionen, eftersom människor då skulle bli fria att göra dåliga saker när Gud inte längre ser dem. Och han är inte den enda som oroar sig över ökad sekularisering, menar Olof Edsinger. Foto: Janerik Henriksson/TT

Ateister beklagar kristendomens tillbakagång

Ledare · Publicerad 00:00, 26 nov 2019

Ett ofta upprepat citat från Fjodor Dostojevskij lyder: ”Om Gud inte finns, är allt tillåtet.” En grupp som högljutt brukar opponera sig mot detta axiom är de så kallade nyateisterna. Ett exempel kan vara Christopher Hitchens uttalande att ”religionen förgiftar allt” och att gudstron är mänsklighetens ”första och värsta” försök att lösa tillvarons existentiella frågor.

Likadana tongångar har i många fall hörts från Hitchens ideologiska meningsfränder Sam Harris, Daniel Dennett och Richard Dawkins.

I stället för den kristna tron brukar man bland nyateisterna vända sig till Upplysningen som källa för sin moraluppfattning. Det var där, säger man, som vi kastade av oss oket från den kristna kyrkan. Det var där vi lämnade vidskepelsen för att i stället börja ägna oss åt ”riktig” vetenskap. Det var där som devisen ”frihet, jämlikhet och broderskap” formulerades. Det var där vi började tro på oss själva, snarare än på en gud uppe i himlen.

Om dessa olika påståenden finns det mycket att säga. Till exempel kan man på goda grunder hävda att såväl den vetenskapliga revolutionen som slagorden frihet, jämlikhet och broderskap har en direkt koppling till den bibliska uppenbarelsen.

En ännu mer grundläggande invändning mot den här typen av historieskrivning är dock att värderingar aldrig uppstår i ett vakuum – och i Upplysningens fall råder det inget tvivel om att kontexten för denna var just den kristna religionen.

Som Joel Halldorf uttrycker det i en essä i tidningen Expressen: ”Filosoferna kunde säga ’gör vad du vill’, eftersom prästerna varje söndag påminde om vad som var rätt. Kyrkan var upplysningsprojektets köl: den hindrade att det kapsejsade.”

Som vi tidigare har uppmärksammat på denna sida (Världen idag 14/11) har faktiskt den här typen av resonemang börjat höras även från det nyateistiska lägret. Inte minst är det islams ökade närvaro i Europa som har fått framträdande ateister att tänka om.

Förra året kommenterade exempelvis Richard Dawkins kristendomens försvagade ställning i Storbritannien med orden: ”Innan vi jublar över dödskvalen hos den relativt sett godhjärtade kristna religionen, låt oss inte glömma Hilaire Bellocs hotfulla rim: ’Always keep a-hold of nurse / For fear of finding something worse’.” (Håll alltid fast i sköterskan / Av fruktan för att lämnas med något sämre.)

Några år tidigare tog Dawkins kristendomen i försvar även i The Times: ”Vad jag vet finns det inga kristna som spränger hus. Jag känner inte heller till några kristna självmordsbombare. Jag känner inte till något större kristet samfund som anser att avfällighet ska bestraffas med döden. Jag har blandade känslor inför kristendomens nedgång, på så sätt att kristendomen kan vara en skyddsmur mot någonting värre.”

I sin senaste bok, Outgrowing God, skriver Dawkins på samma tema: ”Oavsett om det är rationellt eller inte, verkar det tyvärr troligt att om någon verkligen tror att Gud ser varje steg som vi tar, är det också mer troligt att han beter sig väl.”

Och så lägger han till: ”Jag måste säga att jag hatar denna tanke. Jag vill tro att vi människor är bättre än så. Jag vill tro att jag är hederlig oavsett om någon ser mig eller inte.”

Som kristna kan vi förstås ha synpunkter på Dawkins koppling mellan att vara sedd av Gud och att frukta för hans straff. En kristen livsstil handlar trots allt om betydligt mer än detta: inte främst att vara rädd för Guds straff – utan att, i tacksamhet för hans nåd och kärlek, vilja leva till hans ära.

Samtidigt vet vi att inte minst kommunismens bödlar argumenterade för att de kunde göra vad de ville, eftersom de inte hade någon yttersta dom att frukta efter döden.

Så nog finns det goda skäl att oroas över vad som kommer att hända när sekulariseringen sätter sin allt starkare prägel på Europa. Vem vet – kanske visar det sig att vi kommer att få fler bundsförvanter även bland de svenska ateisterna?

Vem vet – kanske visar det sig att vi kommer att få fler bundsförvanter även bland de svenska ateisterna?

Föräldrar ifrågasätter vården vid könsdysfori

Vård. De senaste åren har det skett en enorm ökning av antalet flickor som får diagnosen könsdysfori. Men en grupp föräldrar är starkt kritisk till vårdens...

Grönsiskan bubblare i årets fågelräkning

Vardag Djur. Talgoxen är åter igen i topp när svenskarna för 15:e året i rad räknar vinterfåglar vid landets fågelmatningar. Årets överraskningar är grönsiskan...

”Malmöelever får inte kunskap om Förintelsen”

Antisemitism. Det är svårt att nå ut till skolor i Malmöregionen med föreläsningar om Förintelsen. Det skriver föreningen Zikaron i en debattartikel där man också...

Korset är stötestenen än i dag

Serie För apostlarna var skapelseordningen, Skrifterna, Jesus och hans undervisning den samlade kunskapen om Gud som skulle bevaras och överföras till Jesu...

Theresia Olsson Neve: Vad är vi egentligen till för?

Arbetslivskrönika Vi är ganska många som har matats med den amerikanske psykologen Abraham Maslows behovshierarki sedan den först publicerades år 1943 om hur vi...

Korset är stötestenen än i dag

Serie För apostlarna var skapelseordningen, Skrifterna, Jesus och hans undervisning den samlade kunskapen om Gud som skulle bevaras och överföras till Jesu...