Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Anklagelser mot svensk kristenhet faller platt

Ledare · Publicerad 00:00, 22 maj 2019

Journalisten Annika Hamruds nya bok, Funda­ment­alist­erna – De nya kyrkorna och hatet mot hbtq-personer, har väckt uppmärksamhet.

Boken handlar om växande homofobi i Uganda och om kyrkor som ligger bakom förföljelser och trakasserier av homosexuella. Hamrud talar om ”ett slags folkmord som pågår” (DN 22/4). Det som ger boken en speciell laddning för oss i Sverige är påståenden om kopplingar mellan hatfyllda kyrkor i Uganda och svensk kristenhet.

Det första som måste sägas är att bilden som Hamrud tecknar är skrämmande. Vi som kristna tar självklart avstånd från alla former av hat och trakasserier – oavsett varifrån det kommer. Det avståndstagandet gäller i ännu högre om det är kristna, som utifrån sin tro borde ha helt andra drivkrafter, som förföljer andra människor.

Kärlek och tjänande är det som ska känneteckna en kristen.

Samtidigt är Hamruds bok också problematisk. DN:s recensent skriver att ”boken ger ett underresearchat” intryck (DN 6/5). Anklagelserna mot svensk kristenhet faller platt till marken; det finns inga kristna sammanhang i Sverige som stödjer våld eller hot mot homosexuella. De kopplingar som Hamrud presenterar är långsökta, som att en barnkör från en kontroversiell kyrka i Uganda har sjungit i några kristna kyrkor här.

För kristna, i både Uganda och Sverige, gäller det att utveckla ett kristet förhållningssätt till människor som inte delar vår tro eller vårt sätt att leva. Här måste vi lära oss att tänka utifrån flera perspektiv.

För det första tror vi som kristna inte på teokrati, det vill säga ett gudsstyrt samhälle, utan bejakar ett fritt samhälle. Människor får inte tvingas till kristen tro eller kristen livsstil, utan måste ha rätten att själv välja sitt liv.

Här finns en ofta bortglömd princip i Nya testamentet. Paulus skriver:”Är det min sak att döma de utomstående? Är det inte dem som är innanför ni ska döma? De utomstående ska Gud döma”(1 Kor 5:12-13). Och Petrus skriver att det”får inte hända”att den kristne”blandar sig i andras angelägenheter”(1 Petr 4:15; B2000).

Det handlar om att ge människor frihet och inte försöka göra den kristna trons olika moraliska övertygelser till landets juridiska lag. Lagar bör vara moraliska, men all moral bör inte vara lag. Det var därför rätt att homosexuella handlingar avkriminaliserades i Sverige 1944.

Detta betyder inte att den kristna kyrkan ska tystna i frågor där kulturen rör sig bort ifrån Guds Ord. Det betyder bara att vi som kristna måste acceptera att klyftan ibland vidgas mellan vad vi tror är sant, och vad kulturen runt omkring oss tror är sant. Och att vi då inåt i församlingen behöver vara tydliga i vår undervisning om kristet liv, så att församlingen inte glider i väg och blir en spegelbild av världen utanför.

För det andra har den kristna kyrkan ett profetiskt uppdrag att avslöja samtiden, sätta ord på det som sker och framför allt ge röst åt dem som är förtryckta och skyddslösa. Det innebär i det här sammanhanget att vi måste höja vår röst mot hot och förföljelse av homosexuella, var den än sker. Det är ju dessvärre inte bara i Uganda som homosexuella förföljs, utan det gäller många andra länder också.

Alla människor har rätt till liv och trygghet och måste visas respekt som skapade till Guds avbild.

Respekt för varje människa innebär dock inte att frågorna om hur vi ska leva därmed försvinner. Hur vi ska gestalta att vi är människor, hur vi ska se på sexualitet och äktenskap, är frågor vi aldrig kommer undan.

Det samtalet måste få föras i full frihet för alla parter. 

Det betyder bara att vi som kristna måste acceptera att klyftan ibland vidgas mellan vad vi tror är sant och vad kulturen runt omkring oss tror är sant.

Valdeltagandet avgör inriktning

Israelkommentar Det är uppenbart att valdeltagandet avgör valen i demokratiska nationer, men i Israel är procentandelen som röstar särskilt avgörande. Detta beror på...

Sötpotatis – en gröda med svensk potential

Visst älskar sötpotatisen värme, men kan Kanada så kan vi. Den svenska sötpotatisen har potential, enligt Sveriges lantbruksuniversitet.