Prisa vår Gud, ni folk, låt hans lov ljuda högt, för han gav liv åt vår själ och lät inte vår fot vackla.
Psaltaren 66:8–9

Världen idag

Demokratin måste försvaras och hållas levande om vi i framtiden ska kunna hylla den som omistlig samhällsgrund, skriver Carin Stenström. Foto: Pontus Lundahl/TT

100-årig demokrati lider av allvarliga skavanker

Ledare · Publicerad 00:10, 18 sep 2021

En ny riksdag har öppnats och vi har påmints om att det är 100 år sedan den parlamentariska demokratin slutligen infördes genom allmän rösträtt. År 1921 uppfattades detta stora steg som en historisk landvinning som inte kunde gå förlorad. Men med hundra år på nacken har demokratin börjat lida av ganska allvarliga skavanker.

Förtroendet för det politiska systemet och de politiker som bär upp och ger det innehåll är vikande, ja, rent av oroväckande lågt.

Den allmänna rösträtten ligger fast, men annars finns det stora skillnader mellan den riksdagsordning som gällde för hundra år sedan och den som gäller i dag. Rösträtten hade utvidgats i olika steg, men riksdagsordningen gällde sedan 1876, då den gamla ståndsriksdagen avskaffades och ersattes med en riksdag, där olika grupperingar ställde upp till val.

Riksdagen bestod av två kammare, första och andra, där den andra valdes direkt av medborgarna och första kammaren valdes indirekt med en åttondel i taget av landsting och vissa stadsfullmäktige.

Från att ursprungligen ha dominerats av adel och förmögna borgare blev första kammaren ett säkert fäste för socialdemokraterna, som ofta nådde bättre resultat i lokalvalen. För oppositionen, som på den tiden bestod av tre borgerliga partier, var det alltså nästan en förutsättning för regimskifte att bryta upp tvåkammarriksdagen. Det blev också verklighet 1970.

Nu skulle folkviljan definitivt vara införd, var förhoppningen. Visserligen infördes en begränsning av demokratin i form av fyraprocentsspärren, vilken under några decennier höll Kristdemokraterna utanför riksdagen. Men den nya riksdagen innehöll andra förändringar som skulle påverka folkrepresentationen.

Tvåkammarriksdagen hade haft i tid begränsade möten, huvudsakligen några månader på våren. Det innebar att riksdagsledamöterna hade civila yrken och uppdrag, de kom från många olika kategorier och hade en bred förankring i samhällslivet. Den begränsade sammanträdestiden med koncentrerat arbete innebar också ett koncentrerat intresse från media och allmänhet. Det var möjligt att följa riksdagens arbete.

Från 1970 blev riksdagsuppdraget en välbetald heltidssyssla, Det ledde till att många som inte ville ge upp sin civila sysselsättning avstod från riksdagsuppdrag. Professorer, läkare, lärare, företagare, präster, lantbrukare – yrkesgrupper som förr var vanliga i riksdagen – lyser nu i stort sett med sin frånvaro.

Däremot har andelen offentliganställda eller företrädare för olika organisationer ökat dramatiskt.

Några år före den nya riksdagen 1970 hade ett partistöd införts, där ekonomiskt stöd utgick i förhållande till antal mandat i valda församlingar. Efterhand har stödet utökats och utgör numera den ekonomiska grunden för partierna. Partierna har blivit knutna till staten, medan medlemmarnas bidrag – och därmed betydelse – har minskat, med följden att medlemstalen för partierna och deras sidoorganisationer sjunkit kraftigt.

Partierna har blivit apparater som lever sitt eget liv.

Till orostecknen hör också riksdagsledamöternas alltmer beskurna handlingsfrihet. Tidigare fanns ett betydande utrymme för ledamöterna att agera utifrån samvete och övertygelse, också när detta gick emot partilinjen. I vissa frågor, till exempel abortfrågan, tillämpades så kallad samvetsröstning eller fri röstning. I dag är ledamöterna hårt knutna till partilinjen.

En fungerande demokrati är alltså inte en självklarhet. Den måste försvaras och hållas levande om vi om femtio eller hundra år ska kunna fira ett nytt jubileum och hylla demokratin som omistlig samhällsgrund.

Professorer, läkare, lärare, företagare, präster, lantbrukare – yrkesgrupper som förr var vanliga i riksdagen – lyser nu i stort sett med sin frånvaro.

Håll ett vakande öga på nya enpartiregeringen

Ledare Så har då Magdalena Andersson till slut tillträtt ämbetet som statsminister, och står för första... lördag 4/12 00:00

Viktig markering när Sveriges biskopar tog Israel i försvar

Ledare Kyrkomötets beslut att utreda folkrättsbrott i Israel och den palestinska myndigheten (PA) speglar... fredag 3/12 00:10

Ser regeringen hoten mot landsbygden?

Ledare Det blev en ny minister med ansvar för landsbygdsfrågor: Anna-Caren Sätherberg, tidigare... fredag 3/12 00:00

Senaste nytt

    Finns lösningen på dagens politiska kaos på Sinai berg?

    Israelkommentar Dagens samhällskris och ökade polarisering har gett det mosaiska förbundet på berget Sinai ny...
    Podcasts
    Följ Världen idag i sociala medier