Den rättfärdige gläder sig i Herren och flyr till honom, och alla som har ärliga hjärtan skattar sig lyckliga. 
Psaltaren 64:11

Världen idag

Demokratin måste försvaras och hållas levande om vi i framtiden ska kunna hylla den som omistlig samhällsgrund, skriver Carin Stenström. Foto: Pontus Lundahl/TT

100-årig demokrati lider av allvarliga skavanker

Ledare · Publicerad 00:10, 18 sep 2021

En ny riksdag har öppnats och vi har påmints om att det är 100 år sedan den parlamentariska demokratin slutligen infördes genom allmän rösträtt. År 1921 uppfattades detta stora steg som en historisk landvinning som inte kunde gå förlorad. Men med hundra år på nacken har demokratin börjat lida av ganska allvarliga skavanker.

Förtroendet för det politiska systemet och de politiker som bär upp och ger det innehåll är vikande, ja, rent av oroväckande lågt.

Den allmänna rösträtten ligger fast, men annars finns det stora skillnader mellan den riksdagsordning som gällde för hundra år sedan och den som gäller i dag. Rösträtten hade utvidgats i olika steg, men riksdagsordningen gällde sedan 1876, då den gamla ståndsriksdagen avskaffades och ersattes med en riksdag, där olika grupperingar ställde upp till val.

Riksdagen bestod av två kammare, första och andra, där den andra valdes direkt av medborgarna och första kammaren valdes indirekt med en åttondel i taget av landsting och vissa stadsfullmäktige.

Från att ursprungligen ha dominerats av adel och förmögna borgare blev första kammaren ett säkert fäste för socialdemokraterna, som ofta nådde bättre resultat i lokalvalen. För oppositionen, som på den tiden bestod av tre borgerliga partier, var det alltså nästan en förutsättning för regimskifte att bryta upp tvåkammarriksdagen. Det blev också verklighet 1970.

Nu skulle folkviljan definitivt vara införd, var förhoppningen. Visserligen infördes en begränsning av demokratin i form av fyraprocentsspärren, vilken under några decennier höll Kristdemokraterna utanför riksdagen. Men den nya riksdagen innehöll andra förändringar som skulle påverka folkrepresentationen.

Tvåkammarriksdagen hade haft i tid begränsade möten, huvudsakligen några månader på våren. Det innebar att riksdagsledamöterna hade civila yrken och uppdrag, de kom från många olika kategorier och hade en bred förankring i samhällslivet. Den begränsade sammanträdestiden med koncentrerat arbete innebar också ett koncentrerat intresse från media och allmänhet. Det var möjligt att följa riksdagens arbete.

Från 1970 blev riksdagsuppdraget en välbetald heltidssyssla, Det ledde till att många som inte ville ge upp sin civila sysselsättning avstod från riksdagsuppdrag. Professorer, läkare, lärare, företagare, präster, lantbrukare – yrkesgrupper som förr var vanliga i riksdagen – lyser nu i stort sett med sin frånvaro.

Däremot har andelen offentliganställda eller företrädare för olika organisationer ökat dramatiskt.

Några år före den nya riksdagen 1970 hade ett partistöd införts, där ekonomiskt stöd utgick i förhållande till antal mandat i valda församlingar. Efterhand har stödet utökats och utgör numera den ekonomiska grunden för partierna. Partierna har blivit knutna till staten, medan medlemmarnas bidrag – och därmed betydelse – har minskat, med följden att medlemstalen för partierna och deras sidoorganisationer sjunkit kraftigt.

Partierna har blivit apparater som lever sitt eget liv.

Till orostecknen hör också riksdagsledamöternas alltmer beskurna handlingsfrihet. Tidigare fanns ett betydande utrymme för ledamöterna att agera utifrån samvete och övertygelse, också när detta gick emot partilinjen. I vissa frågor, till exempel abortfrågan, tillämpades så kallad samvetsröstning eller fri röstning. I dag är ledamöterna hårt knutna till partilinjen.

En fungerande demokrati är alltså inte en självklarhet. Den måste försvaras och hållas levande om vi om femtio eller hundra år ska kunna fira ett nytt jubileum och hylla demokratin som omistlig samhällsgrund.

Professorer, läkare, lärare, företagare, präster, lantbrukare – yrkesgrupper som förr var vanliga i riksdagen – lyser nu i stort sett med sin frånvaro.

Tårarna rann när hon hörde Guds ord

Missionsglimten Jag talade nyligen med våra partner i ett land i Centralasien som använder sociala medier för att... lördag 23/10 00:00

Guds spår i skapelsen är starkare än sekularisering

Ledare Ordet sekularisering kommer av latinets sæcularis, från vilket vi har det svenska ordet sekel.... lördag 23/10 00:00

Första judiska bröllopet i Bahrain på över 50 år

Gulfstaterna. Det var en stor helg för den judiska minoriteten i kungariket Bahrain när de nyligen kunde fira... söndag 24/10 10:00

Cementa och LKAB visar behov av reformerad miljöbalk

Ledare Minns du valrörelsen 2006? Centerpartiet under Maud Olofsson gick till val på att i... fredag 22/10 00:10

Bråket EU–Polen belyser värdekonflikt

Ledare Spänningen mellan EU och Polen har under veckan ökat ytterligare en nivå. I förra veckan slog polsk... fredag 22/10 00:00
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier