Innan bergen blev till och du skapade jorden och världen, från evighet till evighet är du, Gud.
Psaltaren 90:2

Världen idag

Kristna idéer gav svar på samhällets utmaningar

Det kristna gensvaret på industrialiseringen och den nya situationen blev i en del länder stark och framgångsrik, men i andra svag och ofullständig. Ofta har detta kristet inspirerade politiska tänkande fått namnet socialkonservatism, skriver Torbjörn Aronson.

Kulturserie · Publicerad 07:00, 18 mar 2021

Socialkonservatismen innebar ett nytt skott på den konservativa idétraditionens träd under 1800-talet. Den växte fram som ett svar på de utmaningar som den industriella revolutionen innebar och lyfte fram betydelsen av fungerande sociala gemenskaper och allas gemensamma sociala ansvar.

Statens roll var att tjäna samhällsgemenskapens bästa men inte att ta ifrån människornas deras personliga ansvar.

I ett samhälle som präglas av långtgående individualism och där fler och fler faller mellan eller utanför försäkringssystemens regler växer socialkonservativa förhållningssätt i relevans.

Industrialismen var en socioekonomisk revolution med sin bakgrund i den ekonomiska och teknologiska utvecklingen i Storbritannien. Industrialismen, som började i England på 1780-talet och spreds till resten av Europa under 1800-talet, innebar massproduktion av varor till låga priser.

Industrialiseringens följder är välkända: nya sociala grupper (industriarbetare, entreprenörer och nya professioner), urbanisering, problem med bostäder, arbetsmiljö, arbetslöshet och framväxten av nya typer av organisationsformer.

Även sociala rörelser uppstod: arbetarrörelser, nykterhetsrörelser och rösträttsrörelser, med flera. De politiska konflikterna kom att fokusera på frågor med anknytning till äganderätten, sociala problem och tull på jordbruksprodukter.

De centrala ideologiska motsättningarna i Europa förändrades. På ena sidan kom liberaler och konservativa att närma sig varandra i försvaret av ett borgerligt samhälle byggt på privat äganderätt. Utmaningen mot det bestående kom från anhängare av ett socialistiskt samhälle byggt på statligt och kollektivt ägande.

Olika typer av socialistiska rörelser växte fram, flera med revolutionära mål och våldsamma metoder.

Det kristna gensvaret på den nya situationen blev i en del länder stark och framgångsrik, men i andra svag och ofullständig. Ofta har detta kristet inspirerade politiska tänkande fått namnet socialkonservatism.

I Storbritannien spelade väckelsekristendomens spridning bland industriarbetare stor roll för att radikala socialistiska idéer inte skulle få fotfäste. Politiska ledare i liberala och konservativa partier framträdde, präglade av kristen etik och personligt kristet engagemang. Här kan man nämna Lord Shaftesbury (1801–85) och Benjamin Disraeli (1804–81).

Sociala reformer, kompromisser mellan olika sociala grupper och kristna sociala initiativ spelade viktiga roller för att möjliggöra en fredlig samhällsutveckling.

I ett längre perspektiv var de två viktigaste kristna politiska idégivarna en nederländsk neokalvinist (Abraham Kuyper) och en påve (Leo XIII).

Abraham Kuyper (1837–1920) var ledare för en väckelserörelse inom den nederländska reformerta kyrkan, men också teolog och filosof med ett starkt socialt och politiskt intresse. Han ledde sina anhängare till att bilda en egen frikyrka, men också att grunda ett politiskt parti, en friskolerörelse, en fackföreningsrörelse samt ett universitet.

I slutet av sitt liv blev han statsminister efter att ha bildat regering tillsammans med det katolska partiet i Nederländerna.

Kuypers idéer har påverkat både europeisk kristdemokrati och amerikanskt kristet politiskt engagemang. Hans politiska vision var teologiskt motiverad.

Hela det mänskliga livet levdes inför Gud. Varje sfär av mänskligt liv präglades eller borde präglas av den skapelseordning Gud hade bestämt för den. Varje sfär (till exempel familjen, kyrkan, staten, ekonomiska livet, utbildning etcetera) var betydelsefull och skulle inte inkräkta på den andra och det fanns ingen hierarki mellan de olika sfärerna inför Guds ansikte.

Det politiska begrepp som blev följden av detta sätt att tänka brukar kallas sfärsuveränitet.

Statens roll tänktes primärt negativ, bland annat eftersom den var skapad efter syndafallet. Stat och kyrka borde därför vara skilda från varandra. Staten hade inte heller någon rätt att bestämma över barns utbildning; det var föräldrarnas ansvar. Familjen skapades före staten och var mer primär.

Statens inflytande över utbildning, familj och i sociala och ekonomiska frågor skulle därmed begränsas i största möjliga mån.

Kuypers politiska ideologi var således starkt antisocialistisk och hans parti fick namnet Antirevolutionära partiet. Samtidigt hävdade han den kristna jämlikhetstanken som grund för demokratin och understödde framväxten av fackföreningsrörelser och deras rätt att påverka arbetsvillkoren.

Påve Leo XIII (1810–1903) publicerade 1892 encyclikan Rerum Novarum, vilken innehöll en modernisering av den katolska socialetiken.

Det finns många likheter mellan Kuypers och Leo XIII:s politiska tänkande, vilket uppmärksammats under senare år. Båda var antisocialister och såg i den ateistiska socialistiska rörelsen ett av de stora hoten mot kristen tro och ett civiliserat samhälle. Samtidigt hade båda ett socialt patos och initierade bildandet av kristna fackföreningar, politiska partier och reformer som förbättrade villkoren för de fattigaste.

Leo XIII fastslog att alla arbetare, såsom människor skapade till Guds avbild, hade rätt till en rättvis lön och en dräglig levnadsstandard. En rättvis lön var en lön som räckte till de grundläggande behoven för arbetaren och hans familj.

I ett längre perspektiv är Rerum Novarum en vändpunkt och en startpunkt. Den romersk-katolska kyrkan uppmuntrade nu för första gången ett socialt och politiskt engagemang, och under det följande seklet skulle detta få återverkningar i många länder med katolsk befolkning.

Fotnot: Se Hotspots program med Torbjörn Aronson om konservatismen här

I Storbritannien spelade väckelsekristendomens spridning bland industriarbetare stor roll för att radikala socialistiska idéer inte skulle få fotfäste.
Sociala reformer, kompromisser mellan olika sociala grupper och kristna sociala initiativ spelade viktiga roller för att möjliggöra en fredlig samhällsutveckling.

Industriella revolutionen

• Den industriella revolutionen innebar en radikal förändring i samhället med nya förhållanden av teknisk, ekonomisk, social och politisk innebörd. I forskning beskrivs den ofta som den ekonomiska historiens ”big bang” med tanke på alla de stora förändringar för såväl människor som miljö som följde i dess spår.

• De stora förändringarna började i Storbritannien, och där främst inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin. Inom jordbruket infördes mer rationella brukningsmetoder och stordriften växte på smådriftens bekostnad.
England var också rikt på järn och kol, vilket blev en viktig förutsättning.

• Framstegen fick allt större betydelse när ångdrivna fartyg och järnvägar blev allt vanligare.

• Under 1800-talet spreds omvälvningen till övriga Västeuropa, Nordamerika och Japan och senare till resten av världen.

• Konsekvensen blev omfattande förflyttningar av befolkningen, från landsbygden till städernas industrisamhällen.

Källa: Wikipedia

Krisen kan vitalisera demokratin och öppna nya regeringsalternativ

Ledare Måndagens omröstning i kammaren ställer Sverige inför en ny politisk kris. Det är långt ifrån en... tisdag 22/6 00:10

Är du förberedd på att du kan komma att bli olaglig?

Gästkrönika Är du förberedd på att du kan komma att bli olaglig? Trots att det inte är något du strävar efter... tisdag 22/6 00:00

Stefan Löfven sonderar för ny regering

Misstroendeomröstningen. Statsminister Stefan Löfven (S) väntar med besked om det ska bli extraval eller inte. Han ska först... måndag 21/6 14:51
E-tidning
Senaste magasinen
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier