Kultur

Därför skapades underrättelsetjänsten IB

Den 27 september 1973 publicerade Jan Guillou och Peter Bratt sitt avslöjande om hur Olof Palme hade en central roll i IB, Sveriges hemliga militära underrättelsetjänst. Foto: TT

När statsminister Tage Erlander (sittande t h) träffade den amerikanske presidenten Harry S Truman (sittande t v) i USA den 14 april 1952 lades grunden till Sveriges samarbete med USA och CIA. Foto: TT

Socialdemokraternas partiledare Olof Palme (mitten) och partisekreterare Sten Andersson (t v) diskuterar IB-affären 1973. Foto: TT

Bo Theutenberg, löjtnant i Flygvapnets reserv 1967 (bilden), kopplades till IB-uppföljaren Op2 efter IB-avslöjandet. Han blev sedan Fälldins, Palmes och ÖB:s folkrättssakkunnige, central i Försvarsstaben, UD-ambassadör och professor i folkrätt. Foto: Försvarsmakten

I sin bok skriver Bo Theutenberg att han själv blev vittne till hur Tage Erlander inledde det hemliga militära samarbetet med USA och Nato. Foto: SILAC

I skuggan av kalla kriget, med oro över kommunismens växande inflytande, skapades en hemlig underrättelsetjänst, vilken kom att gå under namnet IB. Syftet var att övervaka kommunister i Sverige, men arbetet breddades efterhand. I år är det exakt 50 år sedan journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade IB, och i en serie om fyra delar kommer vi att dyka ner i vad IB handlade om.

Ruben Agnarsson

Publicerad 27 september 2023 - 07:00 Uppdaterad 27 september 2023 - 07:00

Just i dag för 50 år sedan, den 27 september 1973, avslöjade journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt i Folket i Bild kulturfront hur statsminister Olof Palme hade en central roll i IB, Sveriges hemliga militära underrättelsetjänst.

ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL

2 månader för 10 kr!

Världen idag
DIGITAL

129,-

kr/månad

Världen idag
HELG

159,-

kr/månad

Världen idag
PAPPER

189,-

kr/månad

Redan prenumerant? Logga in

olof palme peter bratt kulturserie 50 år sedan ib-affären (serie) ib-affären jan guillou kultur

Powered by Labrador CMS