Kultur
Därför skapades underrättelsetjänsten IB
I skuggan av kalla kriget, med oro över kommunismens växande inflytande, skapades en hemlig underrättelsetjänst, vilken kom att gå under namnet IB. Syftet var att övervaka kommunister i Sverige, men arbetet breddades efterhand. I år är det exakt 50 år sedan journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade IB, och i en serie om fyra delar kommer vi att dyka ner i vad IB handlade om.
Just i dag för 50 år sedan, den 27 september 1973, avslöjade journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt i Folket i Bild kulturfront hur statsminister Olof Palme hade en central roll i IB, Sveriges hemliga militära underrättelsetjänst.
”Det är statsminister Olof Palme som, i likhet med sin företrädare Tage Erlander, har högsta ledningen för Sveriges spionage”, skrev de båda journalisterna, och hänvisade till källor inom underrättelsetjänsten som menade att Palme som politiker i mycket högre grad än vad folk föreställt sig var en produkt av det kalla kriget och att han fortfarande var ”extremt anti-kommunistisk och extremt västorienterad”.
IB-avslöjandet, som engagerade stora delar av medie-Sverige, släpptes i första omgången den 3 maj 1973 med en uppföljare två veckor senare. Redan dagen innan det första numret släpptes skrev Aftonbladet om nyheten och alla stora medier följde sedan efter.
ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL
2 månader för 10 kr!
KÖP
Världen idag
DIGITAL
129,-
kr/månad
KÖP
Världen idag
HELG
159,-
kr/månad
KÖP
Världen idag
PAPPER
189,-
kr/månad
KÖP