Kultur

Därför skapades underrättelsetjänsten IB

Den 27 september 1973 publicerade Jan Guillou och Peter Bratt sitt avslöjande om hur Olof Palme hade en central roll i IB, Sveriges hemliga militära underrättelsetjänst. Foto: TT
Den 27 september 1973 publicerade Jan Guillou och Peter Bratt sitt avslöjande om hur Olof Palme hade en central roll i IB, Sveriges hemliga militära underrättelsetjänst. Foto: TT
När statsminister Tage Erlander (sittande t h) träffade den amerikanske presidenten Harry S Truman (sittande t v) i USA den 14 april 1952 lades grunden till Sveriges samarbete med USA och CIA. Foto: TT
När statsminister Tage Erlander (sittande t h) träffade den amerikanske presidenten Harry S Truman (sittande t v) i USA den 14 april 1952 lades grunden till Sveriges samarbete med USA och CIA. Foto: TT
Socialdemokraternas partiledare Olof Palme (mitten) och partisekreterare Sten Andersson (t v) diskuterar IB-affären 1973. Foto: TT
Socialdemokraternas partiledare Olof Palme (mitten) och partisekreterare Sten Andersson (t v) diskuterar IB-affären 1973. Foto: TT
Bo Theutenberg, löjtnant i Flygvapnets reserv 1967 (bilden), kopplades till IB-uppföljaren Op2 efter IB-avslöjandet. Han blev sedan Fälldins, Palmes och ÖB:s folkrättssakkunnige, central i Försvarsstaben, UD-ambassadör och professor i folkrätt. Foto: Försvarsmakten
Bo Theutenberg, löjtnant i Flygvapnets reserv 1967 (bilden), kopplades till IB-uppföljaren Op2 efter IB-avslöjandet. Han blev sedan Fälldins, Palmes och ÖB:s folkrättssakkunnige, central i Försvarsstaben, UD-ambassadör och professor i folkrätt. Foto: Försvarsmakten
I sin bok skriver Bo Theutenberg att han själv blev vittne till hur Tage Erlander inledde det hemliga militära samarbetet med USA och Nato. Foto: SILAC
I sin bok skriver Bo Theutenberg att han själv blev vittne till hur Tage Erlander inledde det hemliga militära samarbetet med USA och Nato. Foto: SILAC

I skuggan av kalla kriget, med oro över kommunismens växande inflytande, skapades en hemlig underrättelsetjänst, vilken kom att gå under namnet IB. Syftet var att övervaka kommunister i Sverige, men arbetet breddades efterhand. I år är det exakt 50 år sedan journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade IB, och i en serie om fyra delar kommer vi att dyka ner i vad IB handlade om.

Publicerad Uppdaterad

Just i dag för 50 år sedan, den 27 september 1973, avslöjade journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt i Folket i Bild kulturfront hur statsminister Olof Palme hade en central roll i IB, Sveriges hemliga militära underrättelsetjänst.

”Det är statsminister Olof Palme som, i likhet med sin företrädare Tage Erlander, har högsta ledningen för Sveriges spionage”, skrev de båda journalisterna, och hänvisade till källor inom underrättelsetjänsten som menade att Palme som politiker i mycket högre grad än vad folk föreställt sig var en produkt av det kalla kriget och att han fortfarande var ”extremt anti-kommunistisk och extremt västorienterad”.

IB-avslöjandet, som engagerade stora delar av medie-Sverige, släpptes i första omgången den 3 maj 1973 med en uppföljare två veckor senare. Redan dagen innan det första numret släpptes skrev Aftonbladet om nyheten och alla stora medier följde sedan efter.

Vill du läsa vidare?

Teckna en prenumeration för att ta del av denna artikel och mer på varldenidag.se.

ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL

2 månader för 10 kr!

KÖP

Världen idag
DIGITAL

129,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
HELG

159,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
PAPPER

189,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Powered by Labrador CMS