Kultur
Biblioteken politiserades av 68-kulturens aktivister
Den röda tråden i det politiska bibliotekets historia består i en grundmurad motvilja mot att biblioteken ska tillhandahålla vissa former av böcker som låntagarna efterfrågar, skriver Johan Sundeen. (Bild från Malmö stadsbibliotek.)
Foto: Johan Nilsson/TT
Bibliotekarier som påtar sig rollen att uppfostra låntagarna till givna ideologiska synsätt och försöker förhindra låntagare från att få tillgång till så kallat ideologiskt förkastlig litteratur. Det är en konsekvens av 1968-kulturens påverkan på biblioteken de sista 50 åren, skriver Johan Sundeen.
Det finns en rolig formulering i historikern Kim Salomons bok Rebeller i takt med tiden. Salomon konstaterar att de idealister som låg bakom kamporganet Vietnambulletinen inte kunde publicera ett recept på asiatisk mat utan att blanda in revolutionen.
Tidsandan på 1970-talet präglades av tankesättet att allting är politik. Inom Svenska kyrkan uppstod politisk bibelläsning, politiska psalmer, politisk liturgi, politisk diakoni och så vidare.
Ett för det öppna, demokratiska samhället viktigt område som hittills inte har belysts av 68-forskningen i samma grad som är fallet med massmedierna, universiteten och kyrkorna utgörs av biblioteken. De publikationer som tar ett grepp på biblioteken i utopins och det sociala engagemangets tidevarv är så gott som uteslutande skrivna av till åren komna aktivister.
ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL
2 månader för 10 kr!
KÖP
Världen idag
DIGITAL
129,-
kr/månad
KÖP
Världen idag
HELG
159,-
kr/månad
KÖP
Världen idag
PAPPER
189,-
kr/månad
KÖP