Kriser hjälper oss att justera vårt fokus

Finanskrisen 1992 var exceptionell, då Sveriges riksbank höjde räntan till 500 procent under några få dagar, för att försöka rädda den svenska valutan. Under tre dagar kunde man inte ta banklån eller ens ta ut pengar ur automaten.

Huspriserna föll med 40–50 procent och det var en otroligt skakig ekonomi, som varade i flera år. Många företag gick i konkurs, privatföretagare tappade både hem och arbete. Det var en svår tid.

En stor ung generation har aldrig upplevt en större kris i ekonomin – förrän nu. I över tjugo års tid har tillväxten gått som tåget i Sverige, med undantag av bankkrisen 2008, som varade under en väldigt kort tid. Många har kunnat göra väldigt bra bostadsresor med allt större hus, god ekonomi och bra marginaler i sitt sparande.

Samtidigt som samhället vuxit, blivit rikare och utvecklats enormt, har kyrkans inflytande krympt. Vi har i många led marginaliserats i samhället, och alla samfund har sett sina medlemsmatriklar minska. Även Svenska kyrkan har tappat medlemmar i rasande fart. Tjugo år av enorm ekonomisk tillväxt utan motstycke historiskt sett har samtidigt varit en av de mest utmanande tiderna för Guds församling i Sverige.

Självklart finns det undantag lokalt, men den samlade bilden är en försvagad kyrka.  

Har våra ägodelar bidragit till att konsumera all vår tid så vi inte har hunnit vårda vår andliga resa?

Jag har vänner som har haft utlandsengagemang i Indien och som kände Moder Teresa. Hennes tes var att materiella ägodelar har en inbyggd frestelse att ta vår tid. När mina vänner besökte hennes hem var det mycket enkelt. Hon ägde endast en säng, ett bord, en bibel och en hink att tvätta sig i. Det var allt!

Hennes efterföljare valde att ta efter denna asketiska livstil med små materiella tillgångar. Rikedomen var dock på ett annat plan.

Vi förstår nog inte hur mycket tid vi alla lägger på allt vi äger som ska underhållas och utvecklas. Ibland känns det som om det överflöd vi har inte är något vi äger, utan att det äger oss och kontrollerar vår tid. Moder Teresa valde att lägga sin tid på att hjälpa människor till både ande, själ och kropp. Bibelns mått på rikedom mäts i pengar utan i huruvida vi använder vår tid på det sätt han har tänkt. 

Kanske den kris vi går in i är en fingervisning om att inte sätta vårt största fokus på det materiella? Kanske Herren vill lära oss att det stora livet inte alltid handlar om ”större, bättre och mer”, utan kanske om att köpa matkassar till behövande nyfattiga svenskar, ensamstående mammor och barn som tappat fotfästet?

Bibeln är tydlig i att vi har fått ett uppdrag där inte allt cirkulerar kring oss själva, utan om andra. 

”Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse. För jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig” (‭‭Matt ‭25‬:‭34‬–36).