Faran med att mista det större perspektivet

Ve-ahavta le-re’echa kamocha är hebreiska för de välkända orden ”Du ska älska din nästa som dig själv.” Vi associerar dessa ord med Jesus, men han hämtade dem, som vi vet, från Gamla testamentet. Det är ord som varje jude väl känner till, och man kan ofta höra dem uttalas i dagens israeliska samhälle.

När judarna under nästan tvåtusen år var i diasporan och ofta förföljdes av andra folkslag, uppstod ett annat välkänt uttryck: ”Varje jude är sin nästas ansvar.” Vid den här tiden reserverades välgörenhet, av överlevnadsskäl, i första hand för andra judar.

Trots det, har det bland israelerna uppstått en spricka som det är svårt att hitta en parallell till i den moderna statens historia. Åtminstone fram till Osloavtalet år 1993, hade landets ledare en djup ansvarskänsla för landet och folket, samt respekt för spelreglerna. Detta var ledare som varit med från starten och visste hur en värld utan en judisk stat såg ut. Ett starkt Israel var för dem ingen självklarhet – och kunde inte tas för givet. De såg sig själva som bärare och beskyddare av ett historiskt mandat, något som var mycket större än de själva.