Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

I söndags sammanföll en judisk och en muslimsk högtid, där just tempelplatsen är central. Detta blev upphov till en hel del oroligheter, där judar till en början hölls utestängda från platsen. Foto: Pixabay

Tempelplatsens symboleffekt

Israelkommentar · Publicerad 03:00, 14 aug 2019

Den stora majoriteten israeler har aldrig besökt tempelplatsen, och många skulle inte ha några problem med att ge bort hela området. För dem är tempelplatsen ett fristående problem som man blir kvitt om man överger den. Men många förstår också den stora symboleffekten denna plats har för den större konflikten.

Den kände författaren och högerpolitikern Uri Zvi Greenberg, som dog 1981, gjorde en gång följande uttalande: ”Den som kontrollerar tempelplatsen, kontrollerar landet.” Den ligger något i det.

Ända sedan Jerusalems antisemitiska stormufti Haj Amin al-Husseini 1920 gjorde al Aqsa-moskén på ”Haram al-Sharif” (den muslimska benämningen av tempelplatsen) till stridsfråga nummer ett, har det som händer där fått konsekvenser för hela landet. Är det strider på tempelplatsen, sprider det sig.

Det är därför israeliska politiker har varit särskilt varsamma med att göra något som kan leda till upplopp. Man sväljer hellre några kameler – man tillåter upplopp och begränsar hellre judiska rättigheter – om man på det sättet kan förhindra våld, terror och förlust av människoliv. 

Förutom säkerhetsaspekten finns det andra sidor som politikerna måste ta hänsyn till. Kan man neka judar tillgång till en plats som är helig för dem och ändå påstå att man värnar om religionsfriheten? Kan en suverän nation acceptera att en pöbel rutinmässigt bestämmer vem som får befinna sig på olika heliga platser? Och ska man som politiker överhuvudtaget prioritera den här saken när så få icke-muslimer besöker tempelplatsen?

Minister Gilad Erdan framlade till och med en önskan om fler icke-muslimska besökare till tempelplatsen så att pressen på myndigheterna att hitta en permanent lösning på problemet skulle bli större. 

Frågan är om inte den nuvarande ordningen, som går tillbaka till Sexdagarskriget, där man har gett den muslimska religiösa myndigheten waqf stor auktoritet över tempelplatsen, har visat sig vara fel. Den leder till konstanta spänningar som nu och då mynnar ut i upplopp.

Under tiden blir de muslimska kraven större och extremismen än mer dominerande. Nu omtalas hela tempelplatsen, inte bara al Aqsa-moskén, som en moské. En icke-muslim, speciellt en jude, som sätter sin fot där uppfattas då som ett hot och en förolämpning mot islam. 

På kort sikt sparar man kanske liv genom att fortsätta den nuvarande ordningen. Men om man räknar med de liv som har gått till spillo och de skador som uppkommit genom åren, kan knappast det här tillvägagångssättet anses lyckat. Kanske har tiden kommit för att pröva en annan metod.

Kanske man kan göra som vid Makpelagrottan i Hebron: dela in området i separata zoner för muslimer respektive judar. Visst, det kommer att leda till starka reaktioner till en början. Men på lång sikt kommer det troligtvis att leda till stabilitet.

Symboleffekten kommer att vara att den som vågar ta kontroll över tempelplatsen är stark nog att kontrollera hela landet. 


 

Judiska centralrådet agerar inför MFF-match

Polisen samverkar med judiska församlingen i Malmö inför torsdagens MFF-match mot israeliska Bnei Yehuda. Judiska centralrådet går samtidigt ut med...

Biblar undantas i handelskriget

USA Det pågår ett handelskrig mellan USA och Kina, vilket skapat oro också hos kristna aktörer. En stor del av USA:s, och hela världens, biblar och andra...

Rätt gensvar på globalism och nödtid

Gästledare Villkoren för människors liv på jorden håller på att förändras på ett kritiskt och avgörande sätt, som alla känner av utan att riktigt veta hur man...