Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Mezuzan på Paul Widéns sons skola, som säger ”och du ska älska”. Foto: Paul Widén

I israelisk sekulär skola ses Bibeln som central del av kulturarv

Israelkommentar · Publicerad 00:00, 4 jul 2019

Förra våren ägnade jag och min fru åtskilliga dagar åt att besöka och tillägna oss information om Jerusalems mycket varierande utbud av skolalternativ för vår då blivande förstaklassare. Till en början var den stora frågan om vi skulle välja en sekulär eller en religiös skola, men efter ett antal studiebesök i skrikiga och underbemannade klassrum gjorde vi en omprioritering: Vilken skola kan erbjuda den lugnaste studiemiljön? Valet föll därför på en sekulär skola i vårt bostadsområde.

Det första som slog mig när jag besökte skolan var den vackra mezuzan på dörrposten i entrén. En mezuza är en pergamentrulle på vilken verserna i 5 Mosebok 6:4–9 samt 11:13–21 står skrivna och som placeras i ett hölje och sätts fast i ögonhöjd på den högra dörrposten i alla judiska boningar. Just denna mezuza var placerad i ett hölje av keramik, som i sin tur hade dekorerats med det hebreiska ordet  ve’ahavta – ”och du skall älska” – med stora bokstäver.

Ve’ahavta är det första ordet både i budet att älska Gud (5 Mosebok 6:5) och i budet att älska sin nästa (3 Mosebok 19:18). Ett enda ord, men med en enorm, outtalad innebörd som det sedan är upp till betraktaren att själv fundera vidare på. För mig var det denna mezuza som slutligen gjorde mig säker på att jag hade hittat rätt skola till min son.

När det nyligen var dags för skolavslutning figurerade ordet  ve’ahavta igen, denna gång på en stor banderoll som hade hängts upp på väggen bakom de finklädda barnen. Under ceremonin fick barnen nämligen ta emot var sin bok med utvalda bibeltexter, som de sedan reciterade och sjöng för oss föräldrar, och en av sångerna inleddes med just ordet ve’ahavta.

För en svensk kanske det låter lite motstridigt att en sekulär skola lär barnen i första klass att läsa Den Heliga Skrift på orginalspråk, men i Israel betraktas Bibeln som en central del av det judiska folkets kulturarv. Detta blev extra tydligt när barnen började sjunga den gamla jiddisch-sången  Oyfn Pripetchik, som blev världskänd efter att ha ingått i filmen Schindler’s List:

I spisen brinner en eld

Och i stugan är det varmt

Där lär rabbinen de små barnen

Alfabetets alef-bet

Lär er, små barn, lär med glädje

Lär er alef-bet

Lycklig är den jude som känner Toran

Och alef-bet

När, små barn, ni blir äldre

Då kommer ni att förstå

Hur många tårar som ligger i dessa bokstäver

Och hur mycket gråt

Ve’ahavta är det första ordet både i budet att älska Gud och i budet att älska sin nästa. Ett enda ord.

Politiska experiment – förödande för familjer

Ledare Vi vet att även om det finns en stabilitet och självläkningsprocess inbyggd i det ekologiska systemet så kan balansen rubbas. Ingreppen kan bli så...

Hot mot biografer inför abortfilm

Minst två biografer i Kanada har utsatts för hot i samband med planerade visningar av filmen Unplanned, om pro life-aktivisten Abby Johnsons liv....