Att vörda Herren är början till vishet, att känna den Helige är förstånd.
Ordspråksboken 9:10

Världen idag

President Trumps nya fredsplan målar upp en vision om hur ekonomiskt välstånd och närmare samarbete med israelerna kan ge de palestinska araberna den egenmakt som behövs för att skapa ett demokratiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Foto: Sebastian Scheiner/AP/TT

Ekonomiskt välstånd viktig nyckel i Trumps fredsplan

Israelkommentar · Publicerad 00:00, 27 jun 2019

Efter lång väntan har den amerikanska administrationen äntligen presenterat de första pusselbitarna till det som president Trump har kallat the deal of the century, århundradets avtal, fred mellan Israel och de palestinska araberna.

Dokumentet ”Från fred till välstånd” målar upp en vision om hur ekonomiskt välstånd och närmare samarbete med israelerna kan ge palestinierna den egenmakt som behövs för att skapa ett demokratiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Planen omfattar såväl näringsliv som statliga och lokala myndigheter.

Fredsplanen är ambitiös och syftar till att i grunden förvandla området Västbanken och Gaza, och kan – ifall den förverkligas – öppna ett helt nytt kapitel i de palestinska arabernas historia. Med utlovade investeringar på femtio miljarder dollar (!) har planen alla möjligheter att lyckas.

Det kan nämnas att motsvarande summa i Obamas senaste fredsplan låg på fyra miljarder.

Men den ekonomiska planen hade knappt hunnit presenteras, innan den redan hade förkastats av den palestinska myndighetens ledare Mahmoud Abbas. Enligt Abbas kan den ekonomiska planen under inga omständigherer accepteras, eftersom den inte uttryckligen utlovar en självständig palestinsk stat.

Abbas backas i stort upp av det internationella samfundet, som ser en tvåstatslösning som den enda realistiska lösningen på den utdragna konflikten i Mellanöstern. Huruvida en palestinsk stat ingår i den amerikanska fredsplanen avslöjas först i september (efter det israeliska parlamentsvalet) när den politiska delen av fredsplanen kommer att presenteras.

Förkastandet av fredsplanen följer ett välkänt mönster. Den palestinska inställningen till fred med Israel har myntat det kända talesättet att ”Palestinska ledare missar aldrig ett tillfälle att missa ett tillfälle att sluta fred med Israel”. Redan 1947 förkastade de palestinska ledarna FN:s delningsplan, som skulle ha skapat en palestinsk stat sida vid sida med den judiska staten.

Efter omfattande eftergifter i tidigare fredsinviter under de senaste två decennierna, av såväl Ehud Barak (2000) som Ehud Olmert (2008), är det svårt att föreställa sig ett fredserbjudande som kunde falla det nuvarande palestinska ledarskapet i smaken. I dag är det därför många som fruktar att den nya amerikanska fredsplanen kan vara den sista som erbjuds. 

Ingen kan påstå att fredsparten Israel inte skulle ha bjudit till för att uppnå fred. Under de senaste tjugo åren har den israeliska regeringen flera gånger, på eget initiativ, avyttrat landområden för att skapa förutsättningar för fred. Nu för tiden hör man däremot sällan kravet om ”land för fred”, eftersom eftergifterna tvärtom har haft motsatt effekt.

Israel drog sig tillbaka från södra Libanon (2000) med den påföljd att terrororganisationen Hezbollah i stället etablerade sig vid landets gränser. I dag kontrolleras terrororganisationen av Iran och har en arsenal bestående av 150 000 missiler riktade mot Israel.

När Israel några år senare (2005) även drog sig tillbaka från Gaza – och generöst lät blomstrande växthus stå kvar för att skapa grunden för en framtida palestinsk ekonomi – hände två saker: Växthusen skövlades till marken, och terrororganisationen Hamas etablerade sig i området med löftet att utplåna den judiska staten.

Numera är det därför få israeler som tror att ytterligare eftergifter kommer att skapa fred. Detta återspeglas även i den israeliska väljarkåren, som på nära håll fått leva med konsekvenserna av de egna eftergifterna. I dag finns det därför ingen majoritet i Knesset för nya fredsäventyr, utan i stället är det kravet på trygghet och säkerhet som dominerar.

Sedan Osloavtalet 1993 har den palestinska myndigheten – tvärt emot alla försäkringar om att förbereda sig för fredlig samvaro med Israel – snarare radikaliserats till den grad att en hållbar fred verkar mer avlägsen än på länge. I dag känner de flesta till den palestinska våldskulturen, som uppmanar barn till martyrskap och systematiskt demoniserar israeler och judar i allt från barnprogram till skolböcker. Palestinierna har inte förberett sig för fred.

Lägg till den omfattande korruptionen bland de palestinska ledarna, och situationen kan verka hopplös.

Trots det svåra utgångsläget kan den amerikanska fredsplanen peka på en utväg. Till skillnad från tidigare fredsinitiativ fokuserar inte den ekonomiska planen på skapandet av en palestinsk stat, utan snarare på behovet av strukturella reformer och ekonomiskt samarbete. Man menar att ett välmående palestinskt samhälle, som kan ge sina medborgare framtidstro och garantera fungerande myndighetsstrukturer med minimal korruption, kan skapa bättre förutsättningar till fred än dagens palestinska kleptokrati, som envist håller fast vid en två­stats­lösning, utan några krav på varken reformer eller politiskt ansvar.

Den amerikanska modellen har redan testats och visat sig fungera i de industriella samarbetszoner där israeliska och palestinska företagare samverkar. Nu vill amerikanerna omskapa Israel och de palestinska områdena till en enda stor samarbetszon, där femtio miljarder dollar kan investeras – ifall de palestinska myndigheterna godkänner planen.

Har fredsplanen förutsättningar att lyckas? Det finns många som tvekar, men med den stora uppbackningen från den nuvarande amerikanska administrationen och de rika sunnimuslimska oljeländernas nyvaknade intresse för en fredlig lösning av Israel–Palestinakonflikten, kan vad som helst hända.

Nu för tiden hör man man däremot sällan kravet om ”land för fred”, eftersom eftergifterna tvärtom har haft motsatt effekt.

Sverigedemokraterna svänger i abortfrågan

Politik Sverigedemokraterna har länge velat sänka veckogränsen för fri abort från vecka 18 till 12. Nu är en förändring nära förestående. Partistyrelsen är... tisdag 22/10 10:18

Ett argument emot en palestinsk stat

Israelkommentar Analys. Ett av de stora beslut som nästa israeliska regering står inför är hur man ska förhålla sig till president Trumps förslag till fred i regionen; en... onsdag 23/10 00:00

Judiska extremister angrep soldater

Brott. I söndags vaknade israelerna till upprörande bilder på nyheterna. I reportaget såg man unga män med maskerade ansikten som kastade stenar mot... onsdag 23/10 06:00

Vi har fått en ny sorts åsiktsinkvisition

Ledare Efter den nästan två år långa krisen är Svenska Akademien tillbaka, åtminstone i så motto att man delar ut Nobels litteraturpris, dessutom för två år... onsdag 23/10 00:00