Under flera år hade det pågått samtal om ett samgående mellan Pingskyrkan i Hok och ortens Alliansförsamling, men processen gick trögt.
– Inte för att det var stora teologiska motsättningar, utan det handlade mer om saker som vilken kyrka man skulle välja, förklarar Magnus Andersson, ordförande i Brokyrkan.
– Och vilken sångbok, säger vice ordförande Tony Allansson och ler.
Magnus satt med i ledningen i Allianskyrkan och Tony var ordförande i Pingstkyrkan. 2015 var planen att församlingarna skulle köra hela vintern gemensamt i Pingstkyrkans lokaler, men under den första söndagen hände det otänkbara.
– Kyrkan brann ner. Det började att brinna bakom podiet när vi satt och drack kaffe nere i källaren, berättar Magnus.
Tio brandbilar var snart på plats i det lilla samhället. Inga personer kom till skada, men byggnaden var utom räddning.
– Branden blev en spark i baken, nu var vi tvungna att handla, säger Magnus.
Anneli Rehnberg anställdes som pastor för de båda församlingarna 2017. Att planera en helt ny kyrka kräver sina arbetare och Pingstkyrkan och Allianskyrkan bestämde sig för att hjälpas åt. I februari 2018 invigdes den nybyggda Brokyrkan på platsen där Pingstkyrkan brunnit ner, och de två församlingarna gick nu samman under namnet Hokbygdens frikyrkoförsamling.
Alla är överens om att samgåendet har flutit på förvånansvärt bra, det har inte varit något bråk eller tjafs om varken sångböcker eller annat.
– Segertonerna brann upp, så det blev fördel Allians då, säger Magnus, varpå alla skrattar.
Stämningen är hjärtlig bland de medlemmar som har samlats runt fikabordet i Brokyrkans moderna, men hemtrevliga lokaler. Under de två år som församlingen varit verksam har de fått se otroliga mirakel.
– Vi gick ihop med en förväntan på att Jesus vill och kan göra mer och då tror vi också att man får se mer, säger Anneli.
Något av de största miraklen som skett är att församlingsmedlemmen Jan Olof Gustafsson blivit helad från cancer – två gånger.
– Jag var på väg att dö för några år sedan, berättar Jan Olof, som var diagnostiserad med högriskcancer i blåsan och njurarna.
Läkarna berättade att det inte fanns mycket kvar att göra. Men efter en enkel förbön, från en man han tidigare aldrig hade träffat, hände något märkligt.
– Cancern i blåsan var borta, säger Jan Olof, som hade börjat läsa en Alphakurs i Brokyrkan.
Jan Olof har alltid trott på Gud, men hade inte gått till kyrkan på väldigt länge när han blev medbjuden till Brokyrkans första Alpha som hölls 2018. Hans vittnesbörd väckte en tro och hunger i församlingen efter att få se mer av Guds ingripande.
Under en helt vanlig torsdagsbön fick Jan Olof förbön igen, denna gång för njurarna.
– När de bad för mig kittlade det till lite i njurarna, max två sekunder, berättar han.
Några dagar efteråt var Jan Olof en helt annan människa. Den förlamande trötthet han dragits med var borta, och han förstod att han hade blivit helad. När doktorn vid nästa kontroll berättade att Jan Olof inte hade någon cancer kvar var det bara en bekräftelse på det han redan visste.
– Jesus hade botat mig.
Han kan inte vara tyst om det Jesus gjort i hans liv och han har till och med begärt ut sina journaler på 82 sidor för att kunna stärka sin berättelse – svart på vitt. Ryktet om Jan Olof har spridit sig på orten och hittills har han fått vittna för cirka 200 personer.
– Det har varit väldigt uppmuntrande med det som hänt med Jan Olof, säger Anneli och berättar att en våg av helande har förlösts i församlingen.
– Folk började våga tro mer och det inspirerade oss att be mer för varandra.
Annelis man Martin Rehnberg berättar om hur även han blivit helad under en vanlig torsdagsbön. Han hade varit hos läkaren på grund av smärta i lederna, och hade svårt att öppna och stänga handen. Eftersom han jobbar med verktyg var det besvärligt.
– Jag kunde inte lyfta verktygen. Men efter förbönen blev det en vändpunkt, och jag började bli bättre ganska fort.
I dag är han fri från smärtan. Tony och hans fru Ellinor Allansson tar vid och berättar om hur de båda två blivit helade från onda knän.
– Efter en knäskada hade jag ont och gick runt och haltade. Men när vi bad så var smärtan borta efter några dagar, säger Ellinor, som är övertygad om att hon blivit helad.
Tony hade så ont i sina knän att han hade svårt att sova, och fick gå på värktabletter. Röntgen visade att han hade lite artros.
– Läkaren sade att det är många som har dåliga knän, det fanns inget de kunde göra förutom att jag kunde få kortisonsprutor och gå till sjukgymnast, berättar Tony.
Men han behövde inte göra något av det. I våras lade han i stället händerna på sina knän och bad för dem.
– Sedan blev jag bra. Jag fick bönesvar och behövde inte ta någon spruta.
Anneli fortsätter att berätta om hur en äldre kvinna i församlingen fått en stroke. Läkaren gav inget hopp om att kvinnan skulle bli frisk, men församlingen bad och nu kan hon både gå och sjunga på äldreboendet där hon bor.
– Vi har också en äldre man i församlingen som fick en hjärtinfarkt där läkarna inte heller lämnade något hopp om att han skulle repa sig, säger Magnus och fortsätter:
– Men vi bad för honom och i dag är han frisk. Hjärtat är jättebra och han är så pigg att han kan köra bil.
Att berätta om vad Jesus har gjort är viktigt för medlemmarna i Brokyrkan. I varje gudstjänst ges det tillfälle för människor att vittna om saker de varit med om.
– Vi har fått se så många fantastiska mirakler, både stora och små, säger Anneli.
– Och att få höra dessa vittnesbörd är så uppmuntrande, fyller Magnus i.
I början av året var det många spännande saker som var på gång i Brokyrkan. De hade planerat en stor fest med tre som skulle döpas och sju nya medlemmar som skulle välkomnas.
– Det var ett uppsving, men sedan kom corona och försökte lägga sorti på det roliga, säger Anneli.
Men församlingen låter sig inte nedslås. I stället håller de fast vid de profetior de fått om att de ska få se skörd och stora grejer hända i Hok. Och i kontrast till de större församlingarna som tvingades ställa om till digitala gudstjänster i våras har Brokyrkan haft möjlighet att ha öppet hela tiden.
– En del har kommit långa vägar för att delta i gudstjänsten, för de har inte hittat något som varit öppet, berättar Magnus.
Även om utåtriktade satsningar som fester och grillkvällar får ligga på is, skapar de kontakter bland annat genom Alpha och UV. I det lilla samhället på 700 invånare är det nämligen en självklarhet för familjer att skicka sina barn till scoutverksamheten.
– Vi har ungefär 50 barn på UV, och det har inte minskat under corona. Vi är glatt överraskade, säger Ellinor som jobbar med verksamheten.
Det som brann ner för fem år sedan har i dag fått resa sig upp till något nytt och starkare: En församling full av förväntan på vad Gud har för dem i framtiden.
– Ett halvår innan kyrkan brann ner fick vi en profetia om att Gud skulle överraska oss, säger Magnus.
– Branden var den första överraskningen, och vi har blivit överraskade över allt Gud har gjort. Men det betyder inte att det inte finns mer som väntar.