Jag längtar efter din frälsning, Herre, din undervisning är min glädje.
Psaltaren 119:174

Världen idag

Gud återupprättade deras äktenskap – efter tolv år isär

Högröstade bråk, missuppfattningar och konflikter. I nästan 25 år kämpade Kristina och Predrag Djurachkovitch i ett stormigt äktenskap, innan de skilde sig. Men hela tiden bar de på en längtan tillbaka till varandra – något som Gud gjorde möjligt.

Familjeliv · Publicerad 07:00, 26 jan 2021

Det är krispigt och kallt i Angered utanför Göteborg när Världen idag möter Kristina och Predrag. Trots den kyliga temperaturen på kvicksilvret strålar det värme om paret Djurachkovitch. 

– Jag älskar det här namnet. Jag är så stolt över mina 14 bokstäver långa efternamn, säger Kristina och skrattar. 

Men deras relation har inte alltid varit så kärleksfull. Tvärtom. 

Att de överhuvudtaget skulle träffas var egentligen ganska osannolikt. Kristina växte upp i Korpilombolo i allra nordligaste Sverige, medan Predrag kommer från Montenegro, men växte upp i Libanon. 

1973 korsades deras vägar då Predrag kom till schweiziska Basel, till ett institut där ungdomar tränades i evangelisation och där Kristina då jobbade i receptionen. 

Då hände inget speciellt, och Predrag reste hem till Libanon igen. Väl hemma fick han skickat några bilder till sig från tiden i Basel. På en av bilderna är Kristina med och tittar mot Predrag. 

– Bilden sa mer än tusen ord. Man såg Kristinas intresserade blick mot mig, berättar Predrag. 

Han tog kontakt med Kristina och erbjöd henne en flygbiljett till Libanon för att hälsa på. Hon tackade ja. 

– Jag tyckte att Predrag var så härlig och fri och verkade ha så stor integritet, berättar hon. 

Tio dagar in på resan förlovade de sig. Kristina reste sedan hem till Sverige igen, men gick igenom fruktansvärda kval. 

– Jag tänkte: ”Vad har jag gett mig in på?” Men nånstans tänkte jag att Gud ändå höll sin hand över detta, berättar hon. 

I januari 1975 gifte de sig i Libanon. Men vad Predrag inte då visste var att hans nyblivna fru redan var ambivalent inför förhållandet. 

– Jag var egentligen inte glad, men jag tänkte att jag verkligen skulle överlåta mig till detta och göra det bästa av det, berättar Kristina. 

De upptäckte båda snabbt att de var väldigt olika. Där Kristina hade sina svagaste sidor var Predrag som starkast, och vice versa. 

– I början var det en ständig källa till bråk, vi missuppfattade varandra jämt och ständigt, berättar Kristina. 

Strax efteråt bröt kriget ut i Beirut. Samtidigt hade deras egna krig, som skulle visa sig bli nästan 25 år långt, precis brutit ut. Kristina blev inåtvänd, analytisk och kritisk, medan Predrag blev temperamentsfull och arg. 

– Vi sårade varandra och kunde inte nå varandra. Samtidigt fick vi fyra barn på fem år och sedan ett femte barn efter ett par år till, berättar Kristina. 

Båda konstaterar i dag att de egentligen inte kände varandra och inte hade hunnit utveckla någon vänskap innan giftermålet. Dessutom bar båda på tunga händelser från uppväxten, och det var tufft för Kristina att komma in i ett nytt land och en ny kultur. 

För Predrag fanns inte skilsmässa på kartan. För Kristina var situationen en helt annan. 

– Jag var olycklig och började någonstans i mitt hjärta drömma om skilsmässa. Jag tänkte ofta på hur jag kunnat hamna i detta, hur jag kunde vara så dum, berättar hon. 

– Men samtidigt var Guds ord väldigt viktigt för mig, och Gud sätter äktenskapet så högt så jag kunde inte ta lätt på det och bara lämna, tillägger hon. 

Mitt i allt tvingades de fly från kriget i Libanon och hamnade i Sverige. 

Där blev istället Predrag en främling i ett nytt land – och problemen bara fortsatte. 

Paret tog hjälp av själavård, och vid fyra tillfällen lämnade Kristina sin man – men kunde inte sluta hoppas på en lösning och återvände därför. Men 1999, exakt ett år efter att Kristina fyllt 50 år, lämnade hon Predrag. Tre år senare tog hon ut skilsmässa. 

– För mig var det som döden, det var det värsta av allt, säger Predrag. 

Deras församling bad för dem och vänner slöt upp runt dem båda. 

– Utåt sett såg Predrag ut som boven i dramat i och med att han kunde bli så arg. Men det var ingen som såg mina synder, att jag hade ett väldigt kritiskt sinne och att Predrag så gott som aldrig riktigt kände sig älskad av mig, berättar Kristina. 

De flyttade isär, till varsina lägenheter i Angered, men var kvar i samma församling. 

Under sammanlagt tolv år bodde de ifrån varandra. 

– Jag kan inte säga att jag någon gång under den perioden slutade be eller drömma om att det skulle bli bra igen. Jag kunde aldrig sluta tänka på Predrag som min man, konstaterar Kristina.

De fortsatte ha kontakt, bland annat via brev, och successivt började Gud ändra deras fokus, var för sig. Efter en gudstjänst sökte Predrag upp Kristina och sa till henne att han insåg att de kom allt närmre finalen av deras liv. 

– Jag hade en önskan, och det var att ingen av oss skulle lämna detta jordeliv utan att ha försonats, berättar Predrag. 

Han frågade Kristina om hon kunde tänka sig att stämma träff med Gud för att låta honom visa hur de skulle hitta tillbaka till varandra. 

– Jag tänkte att det här kommer Kristina blåsa bort som en fluga. Men hon ville det. Jag trodde inte mina öron.

De träffades för en första träff på pizzeria El Salvatore – som passande nog betyder ”Frälsaren”. 

Kristina gråter när hon berättar om hur Gud öppnade hennes ögon. 

– Allt som hände därefter var en enda stor bonus, säger hon. 

Vid nästa träff, hemma hos Kristina, kom den stora vändpunkten. 

– Gud överbevisade mig om min synd och jag såg hur jag syndat mot Predrag. Gud sa att nu är det dags att gå till Predrag och be om förlåtelse. Först då blev en återförening möjlig. 

– Jag sa till Predrag att jag är så ledsen att jag inte höll mitt löfte till Gud, säger Kristina och gråter på nytt.

Just de här orden blev omvälvande för Predrag. 

– När hon bekände det tänkte jag att det här är ju medicinen mot alla sjukdomar som härjat fritt i vår relation. Hon sa inte att jag hade brustit, utan hon sa att hon hade brustit.  

De beskriver tillfället som kvällen då Jerikos murar föll – en kväll då båda bekände sina misstag. 

– Det var en bekännelse av våra egna synder och del i konflikten, innan pekade vi bara på den andra som den skyldiga. Där kom vändpunkten, säger Kristina. 

Exakt ett år senare, i oktober 2011, gifte de om sig. 

– Sorgen är väl någonstans att det här tog så lång tid, säger Kristina, som i dag ser med helt andra ögon på sin man. 

– Jag tittar på honom och tänker ”vilken man han är!”. Han är så uthållig och trofast och otroligt hjälpsam. Han är så överlåten åt Gud. 

Hon beskriver hur romantisk han är och hur han dagligen berättar för henne hur mycket han tycker om henne. 

– Tänk vad Gud kan göra! Det är som bilden där Gud tar leran och börjar om och gör något annat. Gud kan verkligen blåsa liv i något som varit dött, för Gud är det aldrig kört, säger Kristina. 

– Det som är så tragiskt är att folk ofta tror att det är kört när de har det svårt i ett äktenskap. Men det är inte kört, tillägger hon. 

Nu hoppas de få många fler år tillsammans i sitt pånyttfödda äktenskap. 

– När jag tänker tillbaka är det bara ett enda stort under vad Gud har gjort. Han har gett oss en helt ny relation och till och med romans. I dag kan vi se på varandra med kärleksfulla ögon och uppskatta det som förut var ett hot mot varandra, säger Kristina och skrattar när hon tillägger: 

– Gud har verkligen genomfört en hjärtoperation på mig! 

Jag hade en önskan, och det var att ingen av oss skulle lämna detta jordeliv utan att ha försonats.
Gud kan verkligen blåsa liv i något som varit dött, för Gud är det aldrig kört.

Kristina och Predrag Djurachkovitch

Bor: Angered. 

Ålder: 72 år.

Familj: Fem barn och tolv barnbarn. 

Gifte sig: 1975 och separerade 1999. Paret tog ut skilsmässa tre år senare och återförenades i äktenskap 2011. 

Religionsfrihet nämndes inte i utrikesdeklarationen

Utrikespolitik. För första gången på flera år nämns inte frågan om religionsfrihet eller religiösa minoriteter i... onsdag 24/2 17:00

Biverkningar av mindfulness en viktig väckarklocka för Sverige

Ledare 20 000 personer med sviter av mindfulness hörde förra året av sig till organisationen Cheetah House... torsdag 25/2 00:10

Linde pressades om bistånd till Islamic Relief

Utrikespolitik. Iran, Turkiet, svenskt bistånd och ett eventuellt svenskt Natomedlemskap var några av de många... onsdag 24/2 16:50

Framgång är inte mätbara resultat, utan äkthet och trohet inför Gud.

Inför söndag 1 Mos 32:22–31 Det blir ingen vändning utan omvändelse. Det blir ingen förändring i samma gamla... torsdag 25/2 00:00
E-tidning
Senaste magasinen
Följ Världen idag i sociala medier