Debatten om bibelsynsfrågan går vidare och det kan verka som om debattörerna hänger upp sig på rena petitesser, när det finns så mycket andra frågor att behandla inom kyrkan. Men vi har inte att göra med hårklyverier!  När medlemmar av svensk frikyrkorörelse börjar ifråga­sätta bibelböckernas författarskap, historicitet och vissa centrala bibeltexter: undermineras Bibelns auktoritet. Därmed får också liberalteologin en chans att sätta klorna i eleverna vid våra teologiska högskolor.

Kenneth Kantzer, känd evangelikal amerikansk teolog, sa en gång att evangeliskt kristna bör betrakta Bibeln som Guds ofelbara ord eftersom Jesus, församlingens Herre, gjorde det. Däri finns också garantin för Bibelns sannfärdighet och auktoritet. Har Jesus bejakat bibelböckerna så borde det räcka även för oss.

Men tyvärr börjar man med fel utgångspunkt. För vår teologiska ansats borde vara att betrakta det Ande-inspirerade Ordet som trovärdigt och sant, och som en konsekvens borde den evangelikala forskningen syfta till att stadsfästa sanningen hos Guds ord. Att behandla Ordet som vilket skönlitterärt verk som helst är endast ett bevis på att kyrkan tappat tron på det övernaturliga i Guds relation till skapelsen. Man för ned evangelium på en nivå där människan kan manipulera det till att endast bli ett uttryck för rationell kunskap.

Vad händer med predikanten som predikar ett evangelium som är skuret i bitar, där han/hon inte är säker på Pauli författarskap, eller om Jesu ord är äkta eller om bibelböckernas innehåll är delvis påhittat?  Den blivande pastorn som får med sig en sådan trasig bibel, vars budskap saknar all auktoritet, är vingklippt och har svårt att uträtta något bestående i Guds verk. Vad ska predikanten tro på? För honom filtreras allt i ljuset av människans begränsade visdom och kunskap.
Men det är ändå märkligt hur en del teologer säger sig frimodigt acceptera tron på Jesus, hans inkarnation, död på korset, uppståndelsen från de döda och himmelsfärd trots att förståndet säger att det är omöjligt. Dess­utom predikar de och tror på att människor kan bli friska och döda kan uppstå. De tror på den helige Ande som leder och utrustar församlingen att utföra det arbete som Herren har bestämt. Ändå saknar de tilltro till att bibeln är Guds ofelbara ord för oss människor. De tycks bli som förblindade i sitt sökande efter mänskliga och rationella förklaringar till vad de menar är felaktigheter i Ordet.
Helt nyligen skrev Ulrik Josefsson en artikel i Dagen där han ansluter sig till de akademiker som nämner om sanningsproblemen i Bibeln. Vi vill ställa följande frågor till honom:
Accepterar ni inom ALT (Akademi för ledar­skap och teologi) tankegångarna i boken Profeterna – en textbok på Örebro teologiska högskola – och författarnas analys av Jesaja och Daniels bok? Vem har skrivit  Daniels bok och Jesaja bok?
Vad menar du med lågintellektuell banalteologi, ett uttryck du ibland lite slarvigt använt dig av? Vilka sysslar med det menar du?
Ser du någon fara med hur några teologer vid ÖTH betraktar Skrifternas inspiration och histori­citet?

Vi som undertecknar den här artikeln, delar tillsammans med många andra inom frikyrkorörelsen i stort och inom vår egen pingströrelse en oro för att våra teologiska högskolor nu har slagit in på en synnerligen farlig väg, som tyvärr på sikt leder bort från Bibelns sanningar och sår tvivel mer än tro på Bibelns tillförlitlighet.

Nils-Olov Nilsson
teologie doktor

Jonas Rosendahl
teologistudent

LÄS ÄVEN:

• Vem ska avgöra bibelsynen?

• Liberalteologi och fundamentalism