På Gud, vars ord jag prisar, på Gud litar jag och fruktar inte.Vad kan människor göra mig?
Psaltaren 56:5

Världen idag

Svensk försvarsförmåga måste öka för att undvika krig

”Vi är inte vaccinerade för all evighet mot konflikter och krig", skriver försvarspolitikern Mikael Oscarsson, KD. Armén saknar 5 000 soldater, flygvapnet baser, marinen kvalificerat luftvärn. Det tar 20 år innan våra förband fyllts av utbildade soldater.

Debatt · Publicerad 00:01, 1 jun 2016

Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats steg för steg. Den ryska aggressionen mot Ukraina utmanar säkerhetsordningen i Europa. Både konflikten i Georgien 2008 och aggressionen mot Ukraina visar att Ryssland är beredd att använda militära medel för att nå sitt politiska mål. Ryssland har visat förmåga att utan förvarning snabbt kraftsamla och genomföra komplexa operationer i sitt närområde. Vi kan också konstatera att Ryssland återigen börjat använda kärnvapenretorik.

Samtidigt ökar den militära övnings- och underrättelseverksamheten i Östersjöregionen och rysk militär uppträder utmanande i Sveriges närområde.

Är Sverige hotat i dag? Nej, det finns inte ett överhängande direkt militärt hot mot Sverige. Samtidigt måste vi inse att Sverige kan bli angripet. Vi är inte vaccinerade för all evighet mot konflikter och krig. Vi måste ha ett försvar som fungerar och kan ge skydd mot yttre hot.

Arméchefen Anders Brännströms uttalande i början av året om att ”Sverige kan vara i krig om några år” väckte uppmärksamhet. I morgon är jag värd för ett seminarium i riksdagen (som går att se direktsänt i SVT2 kl 13) där Anders Brännström och en rad experter kommer att ge sin syn på utvecklingen i närområdet och vår försvarsförmåga.

Sverige har en väl fungerande Försvarsmakt för fredsbevarande insatser utomlands. Det kan många intyga. Det har visat sig under den mångåriga insatsen i Afghanistan, under sjöoperationer mot pirater i Adenviken och inte minst vid flyginsatsen i Libyen. För denna typ av insatser har vi soldater, sjömän, befäl och materiel som väl fyller måttet och håller hög internationell standard.

Men om Sverige skulle bli indraget i en militär konflikt på eget territorium är det värre. För det ändamålet har vi alldeles för få förband. Att så är fallet – också vid ett begränsat angrepp – blev känt för svenska folket när före detta ÖB myntade begreppet ”enveckasförsvar”. Vårt försvar bygger i dag på att vi får militärt stöd av andra länder. Något vi inte kan räkna med – eftersom vi tyvärr inte är medlemmar i Nato.

År 1990 kunde armén mobilisera cirka 400 000 personer. I dag har Sverige en armé där det saknas cirka 5 000 av cirka 12 000 anställda. Huvuddelen har aldrig övat ihop och det saknas grundläggande utrustning, till exempel lastbilar. Logistikorganisationen är underdimensionerad eftersom inte alla förband kan slåss samtidigt.

Vad det gäller marinen har vi exempelvis utmaningen att våra stridsfartyg (korvetter) saknar kvalificerat luftvärn. Vi saknar i dag en adekvat ubåtsjaktförmåga eftersom vi inte har helikoptrar med lämplig utrustning.

För flygvapnet är det problematiskt att vi saknar krigsbaser för att kunna sprida flygplanen geografiskt. Vi saknar också luftvärn med medelräckvidd för att skydda baser och vital infrastruktur.

Totalförsvarsplaneringen har legat nere under cirka 15 år. Myndigheters och andra aktörers planering för allvarliga krissituationer har inte prioriterats. Sverige är sårbart.

Låt mig ta ett exempel: Om lastbilstransporterna i Sverige av någon anledning skulle upphöra, tar mjölk och bröd slut första dagen. Under dag två är färskvarorna slut i livsmedelshandeln och det råder brist på drivmedel på mackarna. Redan dag fyra upphör busstrafiken. Flygtrafiken ställs in och sophämtningen slutar att fungera.

Det viktiga är nu att sätta fokus på det som ökar vår försvarsförmåga i närtid. Vi behöver snarast fylla upp organisationen med personal och öka övningsverksamheten drastiskt. Förhoppningsvis kommer regeringens utredare Annika Nordgren Christensen med vissa lösningar – som bonusar för de soldater som stannar tiden ut och selektiv värnplikt. Men risken finns att det tar ganska många år innan det får genomslag. Håller takten i sig som den varit senaste året dröjer det ytterligare 20 år innan våra förband är uppfyllda med utbildade och kontrakterade soldater.

Försvarsuppgörelsen förra året var ett viktigt trendbrott. För första gången sedan kalla kriget får nu försvaret mer pengar. Nu gäller det att följa upp beslutet – så att vi får de förmågor vi kom överrens om. Men, vi måste också fråga oss, räcker tillskottet? Måste ytterligare resurser läggas till?

Ibland kan man få bilden av att försvarspolitiken handlar om vapen, fartyg och stridsflygplan. Men ytterst handlar det om något större. Försvarsfrågan handlar om att värna våra viktigaste värden. Frihet, rättvisa, människovärde och demokrati. Detta är värden värda att försvaras. Sverige är värt att försvaras!

Försvars-uppgörelsen förra året var ett viktigt trendbrott. För första gången sedan kalla kriget får nu försvaret mer pengar. Nu gäller det att följa upp beslutet.

Var lugn – jordens resurser kommer att räcka till för alla

Ledare Att världens befolkning växer framställs ofta som ett hot mot mänskligheten. Men för oss som tror... torsdag 6/5 00:10

Tänk om värme blev den känsla människor associerar till när de tänker på kristna?

Ledarkrönika I vår församling har vi tre värderingsord som vi håller högt. De tre orden är: varmt, relevant och... torsdag 6/5 00:00

Israel beskylls för apartheid 200 gånger i spridd rapport

Israelkommentar Human Rights Watch (HRW) är en ekonomiskt och partipolitiskt oberoende människorättsorganisation,...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier