När Susanne och jag väntade vårt första barn, ringde min fru till barnmorskemottagningen i Halmstad. Första frågan hon fick var om hon var ledsen eller glad. Det fanns något i det jag alltid har tyckt skavt och varit fel. Grundhållningen är tänkt att vara neutral, men efterklangen av en sådan fråga blir negativ.

Är vi ett samhälle som älskar livet och stöttar det av plikt och människosyn, eller innebär ett modernt välfärdssamhälle något som riskerar att relatera människovärdet till någon annan människas val?

Jag uppfattar kristen människosyn sådan att varje människas värde är unikt; ingen kan ta någon annans plats. Den gode herden letar alltid efter det hundrade fåret oavsett om det finns nittionio andra. Kristen människosyn ger varje människa lika värde; ingen är mer värd och ingen mindre värd. Jag uppfattar att kristen människosyn innebär att varje människa har ett egenvärde; ingen ska behöva förtjäna sin rätt att existera.

Det unika värdet, det lika värdet och egenvärdet av ett liv skapat till Guds avbild sammanfattar den kristna människosynen. Varje liv är skyddsvärt från början till slut, oavsett ålder och bakgrund och oavsett om människan är född eller ofödd.

I Världen idag har det publicerats många artiklar på opinions- och nyhetssidorna relaterat till SMR:s policy för jämställdhet, där information om laglig rätt till abort omnämns. I flera av dessa har det framställts som vore vårt biståndsorgan PMU abortliberaler genom att acceptera att information om laglig rätt till abort kan förekomma.

Debatten har till och med tagits till nivån att vi sålt oss till mammon i abortfrågan för att få behålla biståndspengar.

Det är ett sorgligt uttryck av populism och ett slag i ansiktet på alla de pingstförsamlingar som bedriver biståndsarbete. Man gör insamlingar av egeninsatser i församlingarna, och med stöd av statliga biståndsmedel kan livsavgörande hjälp förmedlas i utvecklingsländerna. Världen blöder och vi gör det vi kan för att förmedla stöd från ett av världens rikaste länder till de sammanhang där de mest utsatta finns.

Att få detta till att vi då tillber mammon är en provokation. Vi kommer dock fortsätta samla in för att förmedla dessa livsavgörande insatser med biståndsmedel från ett samhälle där vi också är skattebetalare och en självklar del av samhället.

Om vad handlar då vår acceptans för formuleringen i policyn för jämställdhet, där tillgång till information om laglig rätt till abort nämns? Jag förstår att många läser detta mestadels utifrån vår svenska kontext, men PMU arbetar i områden där kvinnor könsstympas och det tillhör vardagen att unga flickor gifts bort till äldre män med redan många fruar. PMU verkar i en verklighet där allt sker på männens villkor.

Som tydligast, och i dess mest brutala form, märks det i de länder där sexuellt våld förekommer som ett led i krigföring. Där gerilla­grupper våldtar en hel bys kvinnor för att därefter skära sönder deras underliv – kvinnor som sedan är de patienter våra sjukhus behandlar och själavårdar.

I en svårt traumatiserad verklighet – och där kvinnor utsätts för närmast obeskrivliga ohyggligheter – blir en svensk internkristen abortdebatt problematisk, då man inte väger in den mänskliga utsattheten i de konflikthärdar vi verkar.

Det etiska dilemmat är närmast olösligt om man har en tioårig flicka som våldtagits, sönderskurits och blivit gravid. Om hennes liv är i fara, vilket råd ska man då ge henne? Går det ofödda barnets värde före den livshotade flickans överlevnad? Vi är imponerade över hur ofta dessa flickor och kvinnor föder och älskar dessa barn livet igenom, men ibland är det mänskligt omöjligt.

I länder där PMU arbetar är abort helt förbjudet i vissa fall, och i andra tillåtet under särskilda omständigheter, exempelvis när kvinnans liv är i fara, eller om graviditeten tillkommit efter våldtäkt eller incest. Vi bedriver inga abortprogram och vi vill alltid värna livet.

Men ibland kolliderar vår syn på den ena människans värde och den andra utsatta människans värdighet. När människans värdighet förstörs av demoniskt drivna krafter, hamnar vi i hjärtskärande omständigheter som borde få oss att inse komplexiteten med en alltför svart-vit abortdebatt.

Sverige har haft en abortlagstiftning sedan 1974, en lagstiftning man måste kunna samtala om. När vi viger samman en man och en kvinna i äktenskap är det inte vår önskan att det ska sluta i skilsmässa. Men nog är jag tacksam att det finns en del i äktenskapsbalken som hanterar äktenskapsskillnad när detta ändå måste till.

Jag ser på abortlagstiftningen på ungefär samma sätt. Det är absolut inget vi önskar eller alls driver – abort ska aldrig ses som preventivmedel – men ibland verkar det oundvikligt givet livets komplexiteter. Jag tror att alternativet med illegal abort är mycket sämre än att det tillåts i en abortlagstiftning, och givetvis måste omfattningen av en sådan lagstiftning kunna debatteras.

Men framför allt behöver vi en fördjupad etisk diskussion. Det behövs mer kärlek i tiden, så att fler väljer att föda sina barn. Och inte minst behöver män ta mer ansvar för sin sexualitet.

Jag tänker att kyrkan har orsak till självreflektion också i dessa frågor. Vi har återkommande sagt ja till livet, men har vi alltid välkomnat det och dess moder i våra församlingar? Om vi på samma gång vill vara abortmotståndare, måste vi också ha en kultur som inte skambelägger den som blivit gravid. Om man driver en linje att abort alltid ska förbjudas och samtidigt lägger på kvinnor tyngden av skam om de blivit gravida utanför äktenskapet, har vi en logisk och moralisk härdsmälta att hantera i våra egna led.

Vi måste försöka akta oss för en stigmatiserande diskussion i moralfrågor, samtidigt som vi i ödmjukhet står upp för det vi tror är rätt. Människans värde måste stödjas av ett försvar för mänsklig värdighet. Detta är en ståndpunkt som borde förknippas med oss kristna, liksom att vi står för och sprider en förlåtelsens kultur. Vi är alla beroende av förlåtelsen, var och vad hade vi varit utan den?

Grundbulten i all kristen etik är den gyllene regeln i Jesu bergspredikan. År 2013 gjorde WHO en sammanställning av forskning som visade att 35 procent av världens kvinnor utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. När den dagen är här då vi behandlar andra så som vi själva vill bli behandlade, kommer vi män ta större ansvar för vår sexualitet utan att lägga tyngden av skam på kvinnan. 

Vi sörjer de höga aborttalen i världen och vill inget annat än att de ska minska. Vägen till detta handlar väldigt mycket om vägen till andlig väckelse och den stora återupptäckten av hur oerhört älskad varje människa är. Vägen till att kunna beskydda varje människas värde handlar i hög utsträckning om vår vilja att också försvara hennes värdighet.

Om än barn alltid föds med smärta, måste vi alla arbeta för att de ska kunna födas i glädje.

När jag har formulerat ovanstående rader har jag återkommit till vad Paulus skriver: Jag vet på vem jag tror. Som pingstpastor har det alltid varit min övertygelse att kristendomens styrka är den personliga relationen till Jesus. Vår teologiska position innebär ett stöd för det okränkbara människovärdet, från livets början vid konceptionen till dess sista dag i nuet för att sedan gå in i evigheten.

I den positionen ingår också evangeliets kultur etablerad av Jesus, där etiska dilemman måste hanteras i en brusten värld.

Daniel Alm, föreståndare, Pingst – Fria församlingar i samverkan

Det är välkommet att Pingst FFS genom Daniel Alm nu ger sin syn på abortfrågan. Världen idags rapportering på nyhetsplats fortsätter, och i ett kommande nummer tas ämnet också upp på ledarplats.

Det finns ett par påståenden i Alms text gällande Världen idags rapportering som förtjänar att bemötas. Dels menar Alm att PMU framställts som ”abortliberaler” i flera av våra publiceringar. Världen idag har självklart inte på nyhetsplats gett några värderande omdömen om PMU:s hållning. Vi har rapporterat sakligt om Svenska missionsrådet och deras jämställdhetspolicy, där formuleringen om abort finns med, samt om olika medlemmars syn på detta.

Den som är intresserad kan ta del av vår granskning som inleddes förra hösten. I samtliga fall då PMU eller Pingst FFS varit berörda, har de fått möjlighet att inkomma med kommentarer samt se artiklarna innan publicering och delge synpunkter samt korrigera sina citat och eventuella sakfel.

Det är också viktigt att markera att det inte går att likställa nyhetsjournalistik, ledartexter och debattinlägg, dessa bör bemötas var för sig. Ett debattinlägg står alltid skribenten för och inte nödvändigtvis tidningen. Ledartexter visar vad som är tidningens linje.

Nyhetsjournalistiken är inte uttryck för en viss hållning, utan görs utifrån en nyhetsvärdering om vad som är intressant och relevant. Att Världen idags rapportering haft ett allmänintresse och berört våra läsare, varav många själva är engagerade i eller bidrar med medel till organisationerna i Missionsrådet, är tydligt.

Våra artiklar har också startat en debatt inom missionsrådet och flera aktörer, däribland Katolska kyrkan, UMU och OM har valt att markera mot abortskrivningen. Artiklar har även refererats till och följts upp av såväl annan kristen press som exempelvis TT, och ledde dessutom till att formuleringarna kring abort i policydokumentet justerades.

Sammantaget handlar det om god journalistik som berör både organisationer och frågor som är viktiga för våra läsare.