Mellanösterns framtid balanserar på en knivsegg – fred eller katastrof

Den senaste tidens omvälvande händelser i Mellanöstern har skapat både hopp och oro i Israel och analyserna går starkt isär om dess betydelse.

President Trumps nyligen genomförda turné i Qatar, Saudiarabien och Förenade arabemiraten, med gigantiska ekonomiska avtal som resultat, är en av dessa stora händelser.

Trumps val att inte besöka Israels premiär­minister Netanyahu under sin första stora utlandsturné väckte förvåning, och än mer förundran väckte hans oväntade möte med Syriens nye ledare, Ahmed al-Shara, som plötslig dök upp i Saudiarabien. Det var första gången på 25 år som ledare från USA och Syrien möttes i direkta samtal.

Att Trumps offensiva och direkta ledarskapsstil sätter en ny ton i världspoli­tiken råder det ingen tvekan om, och bland Mellanösterns arabiska länder tycks hans framfusiga och pompösa stil röna större framgångar än vad Bidens mer försiktiga och komplexa stil gjorde.

Trumps stora avtal med dessa rika arab­länder var visserligen en inrikespolitisk framgång för honom, men vad innebär det för Israel? Håller USA på att överge Israel, blir Trump ”mutad”, eller är all denna ökade handel en bra strategi även för den judiska staten på sikt?

Steve Witkoff, USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern, underströk i måndags på sin resa till Israel att Trump är fast besluten att Hamas måste besegras, att Iran måste förhindras skaffa kärnvapen och att de så kallade Abraham­avtalen ska expandera. USA står med er ”i dag, i morgon och för evigt”, deklarerade Witkoff, enligt Jerusalem Post.

Steve Witkoffs ord lugnade nog en del analytiker som oroats över Trumps ageranden, inte minst de stora militära kontrakten. Men tveksamheten inför samtalet med Syriens nye ledare kvarstår. Kan en zebra tvätta bort sina ränder?

Den andra stora händelsen i Israel just nu är Netanyahu’s beslut att helt och fullt ta kontroll över Gaza. IDF har fått fria händer att sätta maximal press på Hamas i syfte att få ut de sista levande i gisslan och ytterst att få ett slut på terrorn. Israels tålamod är slut.

IDF har nu stora chanser att mer effektivt slå ut ett försvagat Hamas, vars ledarskap till stor del har eliminerats. Experterna menar dock att mer än hälften av det enorma tunnelsystemet fortfarande är intakt och att det kommer ta tid att slå ut dem.

Ökade militära aktioner väcker ökade förluster också bland civil­befolkningen och därmed ökar den internationella kritiken. FN:s general­sekreterare Anónio Guterres kritiserar återigen Israel, och flera länder, såsom Kanada och Frankrike, talar om sanktioner.

Hamas ondska plågar både palestinier och israeler. Släpp gisslan i dag så får vi eldupphör i morgon.

Hopp och oro präglar alltså skeendet i Mellanöstern och Israel just nu. Framtiden står liksom och väger på en knivsegg. Vågar vi hoppas på fred och framgång mellan Isak och Ismael, eller väntar något annat mer fruktansvärt?

Vi ber för frid över Jerusalem.