I tonåren blev Erika nyfiken på nyandlighet och började söka. Bland annat i yoga. Sitt första möte med yogan fick hon på dans-estetiska linjen på gymnasiet. Där handlade det om yoga som stretchövningar och avslappning. I det här skedet märkte hon inte så mycket av yogans andliga sida. Å andra sidan brydde hon sig inte.
– Jag hade läst om yoga och visste att det kom från hinduismen. Men för mig var detta inget konstigt eftersom jag var så intresserad av andlighet. Yoga blev något väldigt naturligt för mig, förklarar Erika.
Efter gymnasiet åkte hon till ett yogacenter i Småland. Den tre månader långa retreaten innehöll bland annat fem veckor av total tystnad.
– Undantaget var de olika mantran som vi uttalade i meditation och under yogapassen, berättar Erika som på många sätt upplevde retreaten som obehaglig.
– Det var jättetufft och man fick inte gråta, säger hon. Man skulle bara fokusera på övningarna, berättar Erika som upplevde hur en del negativa känslor ur det förflutna började poppa upp på insidan.
– Jag fick aldrig bearbeta dessa känslor. I stället skulle man "hoppa över dem" och lärarna var mycket tydliga med att yoga inte är terapi, förklarar hon.
Redan några år tidigare, när Erika först börjat söka i nyandlighet, hade hon börjat må sämre psykiskt. Hon fick då även ätstörningar. Problemen blev ännu värre under tiden på yogacentret, menar hon.
– Jag började få panikattacker, förklarar Erika, övertygad om att yogan var en viktig orsak.
Men många som utövar yoga säger att de mår bra av det. Hur ser du på det?
– Jag tyckte också att jag, till viss del, mådde bra av yogan. Den har en väldigt avslappnande effekt; man blir koncentrerad och fokuserad. Direkt efter att man utövat yoga kan man uppleva att man är i balans och harmoni.
Men yogan har en bedräglig baksida, menar Erika Järnkvist och ifrågasätter talet om avslappning genom yoga. Hon kallar det hellre för avdomning.
– Man ska domna bort från det som egentligen är jag. Så var det i alla fall för mig på yogacentret: Allt som var jag försvann till slut. Kvar blev en känsla av meningslöshet. Jag blev apatisk och till slut både psykiskt och fysiskt utmattad. Utbränd.
Erika gick in i väggen och sjukskrevs. Samtidigt fortsatte hon med yoga och österländsk andlighet, eftersom det också rekommenderades av sjukvården.
– I det skedet förstod jag fortfarande inte att mina psykiska problem var kopplade till yogan och andligheten, erkänner hon.
Erikas liv fick en vändpunkt då hon, 23 år gammal, blev en bekännande kristen. I det läget avsade hon sig den österländska andligheten och yogan. Nästan omedelbart erfor Erika en markant vändning i sitt hälsoläge.
– Redan efter två veckor kunde jag börja gå till jobbet igen efter en lång sjukskrivning, säger Erika och beskriver en ny vårtid i sitt liv, en tid av inre befrielse och upprättelse.
– Mina depressiva tankar försvann mer och mer, berättar hon. Jag upplevde glädje på riktigt, något jag inte hade känt på länge. En ny frid fyllde mig och efter ett halvår var jag fri från de panikattacker som plågat mig under flera år.
Som kristen tror Erika på en andlig verklighet, en ond och en god. Och för henne är det fel att utöva österländska andliga discipliner om man vill leva ett kristet liv.
– När vi läser Bibeln, både i Gamla och Nya testamentet, så är det väldigt tydligt att Gud säger att han är den ende guden. Och om vi kliver in i en annan andlighet, det vill säga avgudadyrkan, så kommer det att få konsekvenser, oavsett om du är en bekännande kristen eller inte, säger Erika och höjer tonläget. Nu ska jag vara radikal, säger hon:
– Yoga är avgudadyrkan! Och om man vill leva ett kristet liv så skulle inte jag hålla på med yoga, oavsett om man i denna yoga nämner Jesus eller använder bibelord som mantran. Du är fortfarande under den hinduiska andligheten genom att göra yogans rörelser.
Erika framhåller att yogan har sin grund i hinduismen, att yogans rörelser är utformade för att försätta människan i ett meditativt tillstånd. Som ett exempel nämner hon en känd yogarörelse: solhälsningen.
– Det här är en konkret tillbedjan till solgudinnan Surya Namaskar, säger Erika Järnkvist och pekar även på de olika mantran som används i yogan. Till exempel det mest kända mantrat – AUM.
Enligt Erika står bokstaven A för Brahman, världssjälen, U står för Vishnu, uppehållaren, och M står för Shiva, förgöraren eller dödsguden.
– Att uttala mantrat AUM är inget annat än en åkallan av dessa gudar, säger Erika.
– Yoga betyder "förening" och syftar ytterst till att öppna kroppen för en andlig verklighet, att gå in i en tomhet eller ett icke-jag, att utsläcka livet, för att sedan förenas med den hinduiska världssjälen Brahman.
I yogan finns också, menar Erika, en koppling till det hinduiska karmasystemet. På yogacentret i Småland fick Erika exempelvis göra så kallad Karmayoga. Det handlade om att göra goda gärningar, som att ta hand om hästar, ägna sig åt skogsvård eller laga hälsosam mat.
– På så vis skulle vi samla god karma. Ju mer god karma desto snabbare kommer man till Brahman, menar hon.
Det har gått sex år sedan Erika Järnkvist blev en kristen. Hon har varit helt fri från panikattacker och är hel på insidan.
– Visst finns det saker jag får jobba med än i dag. Men den upprättelse jag fått – sedan jag brutit med yoga och nyandlighet och tagit emot Jesus, den är på riktigt. Jag har fått ett liv som fungerar. En verklig glädje. Och den harmoni jag alltid sökt efter, den upplever jag i dag, framhåller Erika med utstrålning.
– Även när jag går igenom prövningar så finns en glädje och en trygghet där. En frid som består.