Trubaduren är tillbaka igen

Trubaduren är tillbaka igen
Efter många års tystnad är trubaduren Börge Ring aktuell med nya skivan Nu: Gammalt som nytt. En lysande recension i Dagens Nyheter och medverkan med både sång och intervjuer i TV4 Morgon i måndags – det kan man kalla en lyckad comeback.När jag möter Börge Ring i centrala Stockholm strax efter tv-sändningen är han ett enda stort leende.
– Visst är det märkligt, man göra hundra konserter utan att det uppmärksammas i någon högre grad. Men så är man med i tv en liten stund, och då börjar telefonerna ringa.
"En av Sveriges främsta trubadurer", skrev DN:s recensent. Börge Ring tar ödmjukt åt sig berömmet men säger samtidigt att när väl inspelningen av nya skivan var klar, så visste han att det skulle bli bra. Även om han kanske inte väntade sig ett så starkt gensvar.
– Min utgångspunkt var att inspelningen skulle vara lustfylld, och det blev den. Om folk inte skulle gilla det, så hade vi i alla fall haft roligt.
Att det blev en ny skiva var till stor del familjens förtjänst. På femton år har Börge Ring inte spelat in något nytt material, men plötsligt var lusten tillbaka. Och påtryckningarna från familjen gav resultat. "Varför spelar du inte in dina gamla låtar med lite nya arrangemang?", tyckte sönerna. "Skriv lite nytt!", uppmanade hustru Elisabeth. Resultatet blev just detta: en mix av nyskrivet material och gammalt i ny tappning. Logiskt nog heter skivan just Nu: Gammalt som nytt. Inspelningen är till stor del en familjeangelägenhet, där sönerna medverkar på olika sätt, liksom deras vänner och släktingar. Tomas Andersson Wij, Sofia Karlsson och Sara Isaksson är andra välbekanta namn i listan av medverkande.

– Ett genomgående tema är att leva i nuet, att ta vara på livet som en gåva. Det finns så mycket av det i sångerna och psalmerna man sjöng när jag växte upp, säger Börge Ring och räknar upp välkända strofer:
– "Var dag är en sällsam gåva". "Pris vare Gud som låter oss glada vakna upp, till en nådedag" – den älskar jag. "Blott en dag" är också en sådan sång. Det man i dag kallar för "mindfulness" finns ju i alla religioner och i min egen tradition finns den definitivt.
Börge Rings namn dyker upp gång på gång i den moderna kristna sång- och psalmhistorien. Välkänd för de flesta är hans tonsättning av Olov Hartmans psalm "För att du inte tog det gudomliga". Flera av hans skivor har kanske en tydligare kristen framtoning, medan Börge Ring tycker att den nya skivan mer beskriver konsekvensen av hans tro.
– Den livshållning som kommer till uttryck där är en logisk följd av min tro. Men den handlar ju inte om Gud; den är inte religiös på det sättet. Däremot har jag lekt med tanken att göra en skiva som bara tar upp Gud, en Gud-skiva, funderar Börge Ring med ett av sina många leenden.
Börge Ring växte upp på Söder i Stockholm, i en familj som tillhörde Metodistkyrkan. Pappan var både körledare och strängmusikledare och själv spelade Börge fiol i strängmusiken som åttaåring. När han sedan köpte sin första gitarr började det egna komponerandet.
För den breda svenska publiken slog Börge Ring igenom med den översatta visan "Gatorna på Söder" ("Streets of London) i början av 1970-talet. Efter de två första skivorna Dårarnas fest och Allting har sin tid kom albumet Halvvägs.
– Halvvägs berörde mer relationer mellan människor, än själva relationen med Gud. Den tog upp tvivel, svårigheter som vi alla erfar. Men responsen på den blev helt annorlunda än de två första. Sångerna från Allting har sin tid används mer, men inget album har fått så stor respons i form av brev och mejl som just Halvvägs.
Härifrån gjorde Börge Ring ett till synes ganska stort steg över till att spela in en skiva med gamla strängmusikfavoriter. Sedan också en samling Nils Frykman-sånger. Men det finns en sammanhängande tråd, en livsnerv som han kände sig befryndad med.
– När det gäller strängmusiken upptäckte jag att det var en musikform som höll på att försvinna. Frikyrkornas barn började utbilda sig och gick på Kungliga musikhögskolan. När de kom tillbaka var de lite snobbiga och såg inte värdet av strängmusiken. För mig var det lite som att kasta ut barnet med badvattnet.

Tillsammans med Claes Hollander gjorde Börge Ring en lång radioserie om strängmusiken. År 1987 kom albumet Strängmusik på gammalt vis ut.
– Det stora gensvaret jag fick när jag turnerade med de sångerna har jag aldrig fått, varken förr eller senare. Jag tror det handlade om en upprättad värdighet, att betydelsen av den här väldigt enkla musiken lyftes fram igen.
Den frejdiga strängmusiken lockade mängder av människor till frikyrkokapellen runt om i Sverige. Men vilken kristen musik lockar människor till kyrkan i dag?
– Jag tror att gospelkörerna fyller en liknande funktion, fast kanske inte i samma omfattning. Vem som helst kan vara med, det svänger om musiken, den är sensuell och omedelbar.
– Men försök sjunga "Säg, känner du det underbara namnet" i Växjö domkyrka, och du märker att det inte fungerar. Det är svårt att rycka den musiken ur kapellen.
Börge Ring tror att de nya musikstilarna, och övergivandet av de gamla, speglar en ofrånkomlig utveckling. Däremot påpekar han att det finns en genre som inte vill dö, och det är trubadurens.
– Trubaduren har överlevt alla olika genrer ända sedan medeltiden. Att sjunga visor är en gammal fin tradition och jag är mycket stolt över att tillhöra den.

Maria Andersson