Tro och liv

Så blev Svenska kyrkan evangelisk-luthersk

Uppsala mötes beslut 1593 var en rättsakt som samtiden uppfattade som ett evigt förbund med Herren – inte utverkad av regeringen, riksdagen eller av kyrkan, utan ett förbund mellan folket och Herren. Ett antal kopior av beslutet sändes ut till olika landsändar för undertecknande, och inte mindre än 1 934 namnteckningar finns på dokumentet (av en uppskattad befolkning på cirka 1 miljon invånare). Foto: Wikipedia
Kung Gustav Vasa (1496–1560) kom att gå över alla gränser in på kyrkans område. Foto: Livrustkammaren
Uppsala möte avhölls i Academia Carolina i Uppsala. Foto: Wikipedia
Vid riksdagen Augsburg 1530 föreläste kansler Christian Beyer ur ”Confessio Augustana”, skriven av Philipp Melanchton, för kejsar Karl V. Foto: Wikipedia
År 1893 firade Uppsala universitet 300-årsminnet av Uppsala möte 1593, eftersom universitetet då återupprättades efter att verksamheten legat nere sedan 1515. Foto: Uppsala University Library
Laurentius Petri Foto: Wikipedia
Uppsala mötes beslut 1593 var en rättsakt som samtiden uppfattade som ett evigt förbund med Herren. Denna rättsakt var inte utverkad av regeringen, riksdagen eller av kyrkan, utan var ett förbund mellan hela folket och Herren. Ett antal kopior av beslutet sändes ut till olika landsändar för undertecknande, och inte mindre än 1.934 st namnteckningar finns på dokumentet. Befolkningen i dåtidens Sverige (alltså inkluderat större delar av dagens Finland) uppskattades till ca 1 miljon invånare. Foto: Wikiwand
Sigismund kung av Polen och Sverige Foto: Wikiwand
Karl IX Foto: Nationalmuseum

Förändringens vind blåste genom den svenska kyrkoprovinsen under 1500-talet. Olika aktörer var drivande både inom och utom kyrkan. Vid Uppsala möte 1593 beslutades slutligen att Svenska kyrkan skulle vara evangelisk-luthersk och hålla sig till Bibeln, de fornkyrkliga bekännelserna och Augsburgska bekännelsen.

Publicerad Senast uppdaterad

Den svenska senmedeltiden kännetecknas i maktavseende av ett triangeldrama mellan kungamakt, aristokrati och kyrka. Konstellationerna kunde skifta, liksom maktfördelningen. Så kunde till exempel kyrkan från kungamaktens perspektiv ses som en sammanhållande och stabiliserande faktor, och i samband med att den svenska kyrkoprovinsen erkändes, blev Sverige en erkänd stat i den västeuropeiska kultursfären.

Vill du läsa vidare?

Teckna en prenumeration för att ta del av denna artikel och mer på varldenidag.se.

ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL

2 månader för 10 kr!

KÖP

Världen idag
DIGITAL

129,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
HELG

159,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
PAPPER

189,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Powered by Labrador CMS