Bonhoeffer i rövares händer?

Bonhoeffer i rövares händer?Ovanstående fråga, ställd av författaren Ylva Eggehorn i förordet till den svenska översättningen av Dietrich Bonhoeffers bok "Efterföljelse", kan illustrera det faktum att många gjort anspråk på den världskände tyske teologen och författaren.
Boken "Dietrich Bonhoeffer – perspektiv på hans liv, teologi och kyrkokamp" menar att Bonhoeffers bibelcentrerade teologi och motstånd mot nazismen var ett uttryck för samma gudstro.


>> Litteratur Författare: Torbjörn Johansson
Titel: Dietrich Bonhoeffer - perspektiv på hans liv, teologi och kyrkokamp
Förlag: Församlingsförlaget Boken Dietrich Bonhoeffer – perspektiv på hans liv, teologi och kyrkokamp, utgiven i Församlingsfakultetens skriftserie (nr 8), är en aptitretare för den som vill veta mer om den välkände och mångfacetterade tyske teologen. Den som läser igenom boken kommer att upptäcka att den lämnar efter sig en hunger att studera vidare.

Eftersom Bonhoeffer inte endast var teolog, utan även prästutbildare och motståndsman, blir boken en bra introduktion och en översikt över olika beståndsdelar i hans liv som vid en snabb anblick kan tyckas motsägelsefulla. Men ganska snart sjunker insikten in om att de olika delarna i Bonhoeffers liv i själva verket var vävda i samma stycke.

Under rubriken "Människans skadade verklighetsuppfattning" beskriver bokens redaktör och medförfattare Torbjörn Johansson en analys som Bonhoeffer gör om människans tillstånd:
"Människans ego gör våld på det objektiva genom att tvinga in det i den cirkel där det självt är i centrum." Det är just mötet mellan en objektiv gudsuppenbarelse och en subjektiv mänsklighet som Bonhoeffer intresserar sig för.
Bekännelsekyrkans prästutbildning, där Bonhoeffer var verksam, växte under 1930-talet fram som en direkt respons på nazisternas politisering av den tyska kyrkan. Prästutbildningen blev så småningom illegal och Bonhoeffer själv blev fängslad.
I september 1937 stängdes prästseminariet i Finkenwalde av Gestapo, och den bok som Bonhoeffer strax därefter skrev – Liv i gemenskap – blev hans mest lästa. Den trycktes omgående i fyra upplagor i Tyskland och efter kriget har den tryckts i ytterligare ett trettiotal tyska upplagor och på ett femtontal språk. På engelska har den kommit ut i över tjugo upplagor.
Den sista boken som Bonhoeffer själv skrev, var en bönbok utifrån Psaltaren. Dessa dagliga bibelmeditationer tillämpades på det prästseminarium som Dietrich Bonhoeffer ledde. Bokens innehåll ledde till att författaren bötfälldes av nazisterna och så småningom belades med publiceringsförbud. Förbudet ledde dock till att ingen annan tysk teolog i modern tid har blivit så spridd och läst.
Politiskt uttryckte Dietrich Bonhoeffer stöd till den demokratiskt valda Weimarrepubliken, som upphörde i januari 1933. Han återvände till Nazityskland efter en sejour i USA, eftersom han menade att han inte skulle kunna vara delaktig i uppbyggnaden av Tyskland efter Hitlers fall, om han inte bodde kvar i landet.
Hans inställning till Hitlers regim var att det gällde att stå emot till blods, och han deltog senare även i attentatsplaner mot Hitler. Rent teologiskt förkastade han nazistregimens legitimitet genom att peka på att de visserligen fick sitt stöd underifrån, men använde det för att kullkasta både gudomlig och mänsklig auktoritet.
Dietrich Bonhoeffer blev den 9 april 1945 avrättad i ett av Hitlers koncentrationsläger, beläget i Flossenburg. Några dagar efter avrättningen befriades lägret av soldater från de allierade styrkorna.

Boken beskriver de olika sidorna av Dietrich Boenhoffers liv och verksamhet, och ger också inblick i det tänkande som präglade honom.
Många radikala liberalteologer har gjort anspråk på Dietrich Bonhoeffer, på grund av hans politiska engagemang och med utgångspunkt från de brev han under den senare delen av sitt liv skrev från fängelset. Det är mot denna bakgrund som författaren Ylva Eggehorn ställer rubrikens fråga i förordet till den svenska upplagan av Bonhoeffer-boken Efterföljelse.
Boken Dietrich Bonhoeffer – perspektiv på hans liv, teologi och kyrkokamp, från Församlingsfakulteten, med Torbjörn Johansson, Halvar Sandell, Rune Imberg och Anders Jarlert som författare, gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av den tyske teologen. Men dess främsta förtjänst är att klargöra att fängelsebreven och motståndskampen ska förstås som en logisk fortsättning av Bonhoeffers tidigare bibelcentrerade arbeten.

Ruben Agnarsson
ruben.agnarsson@varldenidag.se

Fotnot: Vill du läsa boken Dietrich Bonhoeffer – perspektiv på hans liv, teologi och kyrkokamp? Den finns tillgänglig i vår webbshop .