Frikyrkornas relation till hbtq-frågor har seglat upp som en stor fråga och verkar bli en vattendelare inom kristenheten. Den anglikanske prästen Sam Allberry inledde frågestunden med att besvara frågan huruvida hbtq egentligen är så stor grej. Vi vill väl prata om Jesus och inte om sex?

– Bibeln, från Moseböckerna till Uppenbarelseboken, tar faktiskt upp sex mycket, för det är så tydligt kopplat till människors evighet, sade Allberry. 

Han menade att det är oerhört centralt att som kristen veta hur man ska prata om dessa frågor och ge människor sanningen – i kärlek. Allberry använde bilden av kristen tro som ett känsligt ekosystem.

– Om du skruvar på ett område kommer andra områden att påverkas. Jag har märkt att förkunnare som har bytt åsikt från klassisk bibelsyn till liberal också börjat ändra kurs på andra teologiska områden. Det blir en dominoeffekt som har väldigt tydliga negativa konsekvenser.

– Jag ser även att församlingar som väljer en ”liberal” väg tenderar att gå tillbaka. 

Han gav ett annat exempel:

– Ibland har jag frågat personer om de skulle byta ståndpunkt i hbtq-frågan om jag kunde visa dem att Bibeln säger att det är synd. Ofta får jag ett, ”Nej, för Bibeln skulle aldrig säga så”. Men vi kan inte bestämma vad vi tycker att Bibeln borde säga.

– Antingen är Bibeln en auktoritet för dig som kristen, eller inte. Annars får vi två olika evangelier. Ett delat hus kan inte bestå.

Allberry fick även frågan hur man ska bemöta människor som kommer till kyrkan och brottas med sexuella attraktioner till samma kön. Svaret var att aldrig kompromissa med vad Guds ord säger, men att samtidigt peka på att det kristna livet är en fajt. Gud har inte lovat oss ett liv utan frestelser, men däremot kraft att övervinna dem.

– Samtidigt behöver det vara ett klimat i församlingen där det är enkelt att bekänna synd för varandra. Vi är alla ofullkomliga, sitter i samma båt i behov att Guds nåd. 

Även frågor runt kriterier för medlemskap togs upp. Stöter vi inte bort och skambelägger till exempel gaypar om de inte får bli medlemmar i en församling?

– Ge medlemskap till människor som vill leva för Gud och är öppna för att låta sig korrigeras av honom. Synd är synd och det enda råd jag kan ge är att vara konsekvent som församling. Skulle du ge medlemskap till någon du vet stjäl, är otrogen mot sin fru eller lever som sambo? frågade han retoriskt. 

Allberry menar att man inte hjälper ett gaypar genom att sänka tröskeln för medlemskap. 

– Det är alltid omvändelsen som är kännetecknet för den kristnes liv, och vi måste alla omvända oss på något plan. Om jag ser att detta saknas i en människa blir jag orolig för personens andliga hälsa.

Slutligen poängterade Allberry att sexuell läggning inte är samma sak som ens identitet, ”vem man är”. Jesu kallelse att förneka sig själv, ta sitt kors och följa honom gäller oss alla, vilka vi än är – vi behöver alla, oavsett vem vi dras till, födas på nytt av Anden.

– Som kristen identifierar vi oss med vem vi är i Kristus. Vårt gamla jag är korsfäst och dött, vi är nya skapelser i Kristus Jesus. Vårt liv är inte längre vårt – det tillhör Jesus.