Han har kommit och förkunnat frid för er som var långt borta och frid för dem som var nära.
Efesierbrevet 2:17

Världen idag

Så formade kristendomen västvärldens tänkande

Recension · Publicerad 06:00, 3 nov 2021

Kritikerna rosade boken när den kom ut för snart två år sedan. Av den ledande söndagstidningen i England, Sunday Times, utnämndes Dominion: The Making of the Western Mind (London, 2019) (Ung. Herravälde. Det västerländska tänkandets ursprung) till årets ”History book”. Där kunde man läsa: ”Om storslagna böcker uppmuntrar dig att se på världen på ett helt nytt sätt, då är Dominion verkligen en storslagen bok.”

Stephen Prickett, tidigare professor i engelska vid University of Glasgow och en gång elev till C S Lewis skrev: ”Detta är en av de böcker som förändrar ditt sätt att se på världen.”

Samuel Moyn, som skrivit om mänskliga rättigheter och är professor i såväl historia som juridik vid Yale University i USA skriver om hur författaren Tom Holland på ett utmärkt sätt visar hur kristendomen besegrade antiken.

Men kristendomens seger handlade inte om makt, sex och pengar. Segern handlade om en förändring av människosyn och etik som grund för livet och för det gemensamma goda.

Det storartade med författaren Tom Hollands mäktiga volym på över 500 sidor är inte bara att han visar hur kristendomen förändrade antikens förhärskande och diskriminerande människosyn med förhärligande av status, härkomst, makt, sexualitet och våld.

Han visar också hur kristendomen genomsyrat västvärlden så till den grad att även när väst sekulariserats så lever den kristna människosynen och etiken kvar som etiska måttstockar i värnandet av allas lika rättigheter till likabehandling och integritet.

För ”kristna” länder, kyrkor och individer har människosynen och etiken aldrig varit något som man kunnat leva upp till. Att kristna skulle ha stöd till att tro något sådant är ett tragiskt missförstånd.

Vi människor lockas ständigt av att låta makt gå före rätt, men det är bara kristendomens människosyn som är realistisk nog att räkna med människans kapacitet till såväl det goda som det onda, och det är bara kristendomens etik som lyfter fram förlåtelsen, försoningen och upprättelsen.

Holland menar att det faktum att vårt sekulära samhälle, som lämnat den kristna tron bakom sig, fortsätter att kämpa för mänskliga rättigheter och rättvisa, kan bara förklaras av just kristendomen.

Författaren fyller sedan boken med bevismaterial i form av konkreta empiriska nedslag i livsöden från antikens kulturer via 1700-talets upplysning till vår tids ”metoo-rörelse” och han visar – trots alla misslyckanden såväl av dem, som hävdat sig handla å kristendomens vägnar, som av dem som förnekat densamma – att dess människosyn och etik ständigt lett till att ”synder” i form av kränkningar och brott bedömts och dömts.

Dåliga samveten har sedan lett till omvändelse och bättring (reformation), och, till sist, i bästa fall, förlåtelse och upprättelse.

Holland börjar emellertid sin bok med korset. ”Ingen död var mer plågsam, mer föraktlig än korsfästelsen.” Inget var så avskräckande som en offentlig korsfästelse av slavar och kriminella utanför stadsmurarna. Inget var heller så ”skandalöst, obscent och groteskt” i den romerska och hellenistiska världen som att en judisk lärare korsfästes som brottsling men samtidigt hyllades som Gud.

Inget var heller så omvälvande.

Författaren beskriver fängslande denna paradox som också revolutionerade allt. Jesus hade ett frälsande och upprättande budskap. Han hade gjort under, som hans efterföljare varit med om och vittnat om, men han hade också dömts till döden utan att de som dömde honom ville erkänna hans gudomlighet, makt och budskap.

Allt detta kunde locka till sig de mäktigas intresse men framför allt kunde enkla fattiga människor känna att här fanns en Gud som inte bara var intresserad av de rika och starka. Den allsmäktige verkade till och med bry sig mer om de svaga än de mäktiga, mer om de fattiga än de rika.

Jesus själv sa i Matteusevangeliet: ”...de första ska bli de sista,... ” (19:30). Kristendomens evangelium till alla folk var att Gud själv kommit som människa och bekräftat alla människors värde genom att de alla kunde försonas med och få frid med Gud. Och detta glada budskap gällde alla. Här fanns ingen uppdelning. Paulus proklamerar: ”Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus” (Galaterbrevet 3:28). Jämställdheten inför Gud var ett faktum.

Den verkliga utmaningen men också behållningen i läsningen är att följa författarens bevisföring när han kapitelvis och kronologiskt dyker ned i olika teman som Aten, Jerusalem, mission, tro, omvändelse, kött (i betydelsen sexuell lust), reformation, upplysning, vetenskap.

Här visar Holland på hur olika centrala gestalter som Augustinus, Hieronymus, Gregorius, Luther, Kalvin, Voltaire, Martin Luther King med fler blivit influerade av det revolutionära budskapet i den kristna tron med dess människosyn, etik, synd och frälsning.

Det är sanslösa yttre utmaningar för de kristna i till exempel den gamla romerska kejsarkulten eller i saracenernas/muslimernas framfart men också inre utmaningar i den ständiga kampen mot att korrumpera evangeliet och falla till föga för makt och pengar.

Den historisk resan är hissnande, från persernas världsherravälde, via grekerna och hellenismen till Romarriket och dess kristnande; därefter kristendomens konsolidering och splittring och sedan upplysningen och västvärldens sekularisering.

Så formade kristendomen västvärldens tänkande, vilket finns kvar trots dess sekularisering, menar Holland. De kristna begreppen och förutsättningarna, människosynen och etiken finns där, trots sekularisering och tomma kyrkor. Trots Nietzsche, nihilismen och ”Guds död”, klamrar sig västvärlden fast vid det kristna arvet.

Holland menar att det sekulariserade väst fortfarande är kristet. Hans noggranna efterforskning kan kanske sammanfattas i följande frågor: Varför skulle annars Voltaire försvarat kalvinister i upplysningstidens religiöst intoleranta Frankrike?

Hur skulle annars metoo-rörelsen kamp mot sexuella kränkningar och för sexuell integritet filosofiskt kunna motiveras och förklaras?

Författaren erkänner själv att han hade fel om kristendomen. När det kommer till människosyn och etik har Tom Holland nämligen lärt sig ”att acceptera att [han] inte är grek eller romare alls, utan helt och hållet och med stolthet är kristen.”

Holland menar att det faktum att vårt sekulära samhälle, som lämnat den kristna tron bakom sig, fortsätter att kämpa för mänskliga rättigheter och rättvisa, kan bara förklaras av just kristendomen.

Litteratur

Titel: Dominion: The Making of the Western Mind
Författare: Tom Holland

KD vill att polisen dna-testar vid utlänningskontroller

Politik. KD vill återuppliva Reva-projektet med skärpta inre utlänningskontroller, säger partiledaren Ebba... lördag 13/8 17:00

V vill se ”svenska elpriser” – utmanar EU:s konkurrenslag

Energipolitik. Vänsterpartiet vill införa ett lägre pris för svenska elkonsumenter och behålla marknadspriset för... lördag 13/8 12:00

Förvirrande när kristna ledare kallar muslimer ”trossyskon”

Ledare I ett pluralistiskt samhälle med en mångfald av religioner och livsåskådningar sida vid sida blir... lördag 13/8 00:00

Vårt aktiva ja och nej är avgörande nycklar i Guds rike

Ledare ”Ert ord ska vara ’ja’ eller ’nej’. Allt därutöver kommer från den onde” (Matt 5:37). Jesu ord är... fredag 12/8 00:00

”Tack vare er har jag lärt känna Jesus”

Inför söndag När jag skriver detta är det mitt i semestern. Flera veckor av att få koppla av, uppleva saker,... torsdag 11/8 00:30

Saklig ideologisk debatt behövs inför valet

Ledare I dag är det exakt en månad kvar till valet. De gångna fyra årens rikspolitik har främst känts som... torsdag 11/8 00:20

Låt oss välsigna och hedra alla lärare

Andakter av Carl-Erik Sahlberg. Det här är sista söndagen innan skolan börjar. Sex–sjuåringarna, som ska börja skolan, undrar hur... lördag 13/8 00:00
E-tidning
Under perioden 20 juni–19 augusti är kundtjänst endast öppen vardagar kl 10–12.
Magasin
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier